Rök- och kemdykning - Läkarstöd bedömning

Ändrad den Mån, 15 juli vid 10:17 F.M.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Vad läkarundersökningen ska innehålla
- Enligt AFS 2019:3 (inkl ändringar enligt 2023:16)
- Förutsättningar för en bra medicinsk kontroll
Checklista - Läkarbesöket
Om sammanfattningen på Plustoo.com
Intervall medicinska kontroller

Vad läkarundersökningen ska innehålla

Enligt AFS 2019:3 (inkl ändringar enligt 2023:16)

Förutsättningar för en bra medicinsk kontroll

För att utföra medicinska kontroller vid arbete som innebär rök- och kemdykning, står i föreskriften att läkaren som utför kontrollerna bör ha god kunskap om:

vad arbetsmiljöarbete innebär,
om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden, och
klinisk kompetens att undersöka och utreda relaterade besvär.

För att kunna uppfylla de första två kraven kan man som läkare ställa krav på att få information om den aktuella arbetsplatsen och helst har fått besöka den, för att skapa sig en uppfattning om hur den aktuella fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön är beskaffad och arbetsgivarens mognadsgrad i arbetsmiljöarbetet. Det görs helst tillsammans med ett team med exempelvis företagssköterska, arbetsmiljöingenjör och ergonom.

Föreskriften säger också att den medicinska kontrollen ska innefatta en sambandsbedömning ”I en beställning av medicinska kontroller ska ingå att den som utför den medicinska kontrollen ska bedöma om det i kontrollen framkommer tecken på samband mellan ohälsa – generellt eller individuellt – och faktorer i arbetsmiljön, och om möjligt föreslå åtgärder.” (13 § AFS 2019:3). För att göra en sådan bedömning av sambandet krävs att man har en del kunskap kring rök- och kemdykning och dess skadeverkningar.

Checklista - Läkarbesöket

Om sammanfattningen på Plustoo.com

Information från hälsodeklarationen

Hälsodeklarationens syfte är att underlätta vid anamnesupptagandet, så att man inte missar någon viktig del och följer föreskriften. Deltagaren får i lugn och ro svara på frågor, vilket blir ett bra sätt att förbereda sig inför den medicinska kontrollen. Man har haft tid att kontrollera årtal och tidigare exponeringar och undersökningar. Det finns inget sätt att garantera att de svar deltagaren ger, varken i hälsodeklarationen eller i samtalet är korrekta, en namnunderskrift gör egentligen ingen juridisk skillnad. Det är upp till deltagaren att välja vilka svar man ger angående sin hälso- och arbetssituation. Vissa saker kan objektivt verifieras genom mätningar och undersökningar, men inte allt. Det är en viktig uppgift för utföraren att på ett pedagogiskt sätt få deltagaren att förstå att syftet med den medicinska kontrollen är att värna deltagarens och dess kollegors hälsa och säkerhet.

Hälsodeklarationen har uppdaterats för att harmonisera med förändringar i den medicinska kontrollen som gäller från och med 1 januari 2024 (se ändringsföreskrift) och rapporten ”Kardiovaskulär riskbedömning av rök- och kemdykare vid medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg” som publicerades av Arbetsmiljöverket i samband med det.

Högt upp till höger syns den här symbolen för anteckningar

När man klickar på symbolen får man möjlighet att, under tiden som man går igenom deltagarens svar på hälsodeklarationen, skicka med kommentarer till deltagaren (hamnar i deltagarens hälsokonto), till anamnesen (t ex en kommentar till något av svaren som man vill ska finnas dokumenterat i journalen) och till grupprapporten (viktiga saker som man vill ska återkopplas till arbetsgivaren vid återkopplingen av gruppens resultat).

I Hälsodeklarationens inledning syns deltagarens svar på hur denne ser på sin exponering hos nuvarande och tidigare arbetsgivare och också på fritiden. I den här delen är det inget som rödmarkerats.

Hälsofrågorna syftar framför allt till att hitta tillstånd som skulle kunna innebära plötsligt funktionsförlust eller akuta sjuktillstånd. Att ha en god fysisk förmåga är naturligtvis en förutsättning för att klara arbetet, och frågorna avser att beskriva deltagarens subjektiva uppfattning, som ett komplement till de objektiva tester som görs.

Nedanstående frågor avser att se om det finns astmatiska besvär, som skulle kunna utgöra problem vid arbetsuppgifter i stark kyla, men starka dofter eller isocyanater t ex. Frågor om astma har samma syfte.

Man får också svara på frågor om man har kroppsliga smärttillstånd och dess relation till arbetet, såsom följer av föreskriftens bilaga gällande ”begränsning av rörligheten”

Frågor ställs också om sömnbesvär, för att efterhöra risk för plötslig trötthet:

Frågor ställs också kring om man har några befintliga sjukdomar eller upplevda syn-, hörsel- och balansrubbningar, bruk av läke-, njutnings-, missbruks- eller dopningsmedel och hälsotillstånd med inverkan på vakenhet, omdöme eller blodtryck samt tidigare kontakter med den psykiatriska vården.

Ärftlighet kan vara av betydelse vid bedömning av sambandet mellan nuvarande besvär och aktuellt arbete och också risken för att utveckla olika tillstånd.

De flesta tillstånd som efterfrågas är de som också rapporten ”Kardiovaskulär riskbedömning av rök- och kemdykare vid medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg” föreslår. Dock återfinns ett par ytterligare sjukdomar/tillstånd i listan, epilepsi, glaukom och bröstcancer, vilket har sin grund i att de efterfrågas vid andra medicinska kontroller. För att kunna kombinera flera olika medicinska kontroller, exempelvis rök- och kemdykning och nattundersökning måste av tekniska skäl samtliga ärftliga tillstånd som man kan vara av intresse vid någon medicinsk kontroll också synas vid samtliga medicinska kontroller.

Mätningar och undersökningsresultat

För att resultatet ska nå deltagaren via hälsokontot och sammanräknas till gruppstatistik för in resultaten i Plustoo.

Varje företagshälsa behöver själva ta ställning till vilka mätvärden/prover/undersökningar som ska matas in i programvaran för att synas i sammanfattningen inför att läkaren ska göra sin bedömning.

Under mätvärden syns t ex BMI, blodtryck, ev ortostatiskt test och syn. Resultaten syns oavsett om de är normala (grönmarkerade) eller utanför referensintervall (rödmarkerade).

Under undersökningsresultat återfinns resultat av spirometri, provtagning och vilo-EKG

Spirometri

Det är av stor vikt att lungfunktionsundersökningarna utförs standardiserat och med kvalitetskontroll (minst tre upprepade mätningar med mindre än 5 procents avvikelse mellan kurvorna).

I Plustoo kan man inte se kurvan, än så länge måste man till journalen för att se den. I plustoo kan man dock mata in resultat för vitalkapacitet (VC/FVC beroende på vilken som är högst) respektive FEV1 från aktuellt och ev tidigare test, för att följa utveckling.

Tolkningsnyckel

För hjälp med spirometritolkning se avsnittet ”Spirometri” på Internetmedicin

Nedsatt lungfunktion innebär att man inte är tjänstbar.

I rök- och kemdykning ingår också gångbandstest/fystest och ibland också vilo-EKG. Och om resultatet läggs in i Plustoo syns det i sammanfattningen, vilket underlättar när man ska göra bedömningen om deltagarens tjänstbarhet.

Klinisk undersökning och bedömning

Klicka på Lås Upp i översta högra hörnet för att fylla i Klinisk Undersökning. Det som skrivs här kommer med i den PDF som läggs in i journalen, så slipper man hoppa mellan Plustoo och journalprogramvaran. Det som är obligatoriskt att undersöka

enligt föreskriften är hjärta, lungor och ett blodtryck.

Obligatoriskt är också att bedöma spirometri, gångbandstest, vilo-EKG och blodfetter (de två senare innan man sysselsätts i arbete och sedan med intervall utifrån ålder).

Avsnittet Kardiovaskulär Riskvärdering syftar till att underlätta dokumentationen av den åldersanpassade kardiovaskulära riskbedömning som enligt föreskriften ska göras varje år (och efter 40 års ålder inkludera ett vedertaget riskvärderingsverktyg). Vi har valt att lägga in SCORE2 i plattformen, men det är upp till varje läkare att bestämma vilket riskvärderingsverktyg som är lämpligast. Vid diabetes kan exempelvis Nationella Diabetesregistrets riskmotorer användas https://www.ndr.nu/IFrameRisk/

Avsnittet följer i stort vad som rekommenderas för ett resultatformulär i rapporten ”Kardiovaskulär riskbedömning av rök- och kemdykare vid medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg”, bilaga 2. Stöd vid bedömning av rullbandstest

Först ges en överblick av anamnes, rullbandstest, hjärtstatus, blodtryck, vilo-EKG, lipidstatus och riskvärdering enligt SCORE2 (beroende på hur mycket som fyllts i tidigare i processen). Här ges läkaren också möjlighet att skriva en kommentar kring vilo-EKG:t och rullbandstestet, som dokumentation.

Vid SCORE2 kan man också klicka fram den modifierade SCORE2-tabell som rekommenderas vid rök- och kemdykning

Det sista avsnittet under Klinisk undersökning och bedömning ger möjlighet att dokumentera hur man bedömer risken för den aktuella deltagaren, utifrån dennes ålder.

För dem under 40 år beskriver man om man identifierat något avvikande, som tyder på hjärtsjukdom, eller om man bedömer att deltagaren har förhöjd risk.

För dem som är 40 år eller över beskriver man om man identifierat något avvikande i EKG, status eller anamnes och därefter om man identifierat annan riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom än vad som ingår i SCORE2 (ålder, kön, rökning, blodtryck, non-HDL). Man får sedan presenterat för sig vilken den sammanvägda kliniska 10-årsrisken för kardiovaskulär sjukdom.

Därefter kan man kommentera vilken bedömning man gör kring den medicinska kontrollen som helhet.

Bedömning för Tjänstbarhetsintyg

När man bedömt om undersökningen ska leda fram till att ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas, eller inte, är det dags att fylla i tjänstbarhetsintyget.

Om man väljer att inte utfärda tjänstbarhet kommer man få valet att fylla i ett utlåtande istället, för att ändå kunna kommunicera resultaten till arbetsgivaren.

Nästa uppgift att fylla i är vilka datum intyget ska gälla mellan.

Enligt rekommendation från Arbetsmiljöverket kan tjänstbarhetsintyget ”framåtdateras” upp till två månader, för att minska överlapp, så intyget kan börja gälla från och med dagen efter att tidigare tjänstbarhetsintyg löper ut.

Utifrån från-och-med-datumet räknar sedan programvaran automatiskt ut när tjänstbarhetsintyget slutar gälla, förutsatt att man vill följa det intervall som anges av föreskriften. ”Nästa medicinska kontroll föreslås ske” sätts automatiskt till 1 månad före utgångsdatumet, men kan justeras utifrån lokala förutsättningar.

Man väljer sedan om nästa medicinska kontroll ska innefatta vilo-EKG och lipidstatus. Det har betydelse för vilken bevakning som noteras för deltagaren.

När du är färdig med intyget, klickar du på "Spara och signera intyg digitalt”.

Du får frågan om du vill förhandsvisa, vilket kan vara bra, för att se att exempel alla datum stämmer innan man skriver under.

Utkastet visas i webbfönstret. När du stänger det kommer du tillbaka till Plustoo och signerar tjänstbarhetsintyget, varefter det signerade intyget visas för påtitt. Det kan sedan sparas ner för att läggas in i journalen som dokument.