INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Vad läkarundersökningen ska innehålla

Enligt AFS 2019:3

Vid läkarundersökningen ska

  1. uppgifter inhämtas om 
    1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, 
    2. tidigare och nuvarande fysiska och psykiska sjukdomar, med särskild inriktning på sjukdom eller annan ohälsa som kan ge
      i. medvetandepåverkan,
      ii. nedsatt uppmärksamhet eller koncentration,
      iii. plötslig förlust av funktionsförmåga,
      iv. nedsatt balans eller koordination, eller begränsning av rörligheten, 
    3. läkemedelsanvändning och tobaksbruk, och 
    4. alkohol- och drogvanor, 
  2. klinisk undersökning genomföras avseende hjärta och lungor, 
  3. blodtryck bestämmas, 
  4. spirometriundersökning genomföras, 
  5. fysisk arbetsförmåga bestämmas*
  6. arbetsprov med EKG-registrering under maximal arbetsbelastning utföras 
    1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och  
    2. återkommande 
      1. för arbetstagare under 40 år, med högst 5 års mellanrum, med längsta giltighet till 42 års ålder, 
      2. för arbetstagare som har fyllt 40 år, men inte 50 år, med högst 2 års mellanrum, med längsta giltighet till 51 års ålder, och 
      3. för arbetstagare som har fyllt 50 år, med högst 12 månaders mellanrum, 
  7. i övrigt ingå vad som kan behövas för att bedöma om arbetstagaren löper risk för ohälsa i samband med fysiskt ansträngande arbete vid klättring med stor nivåskillnad, och 
  8. en bedömning göras avseende sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetssituation. 

 

Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa. I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 15 § finnas.  Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 12 månader, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta. 

 

Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om 

  1. arbetstagaren inte klarar av att gå i 6 minuter vid test av den fysiska ar­betsförmågan enligt*, eller 
  2. en läkarundersökning visar att arbetstagaren har sjuklig­het eller svaghet som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohäl­sa, vid arbete med rök- eller kemdykning enligt 74 §. 

 

* Den fysiska arbetsförmågan bestäms genom 6 minuters gång på ett lutande rullband, som har hastigheten 4,5 km/timme. Rullbandets lutning ska vara 8° mot horisontalplanet. 

Arbetstagaren ska under provet vara iförd den arbetsutrustning som an­vänds i arbetet med rök- eller kemdykning, utom andningsmask. Totalvikten av arbetsutrustningen ska vara minst 24 kg ± 0,5 kg. Stövlar kan ersättas med gymnastikskor.


Förutsättningar för en bra medicinsk kontroll

För att utföra medicinska kontroller vid arbete som innebär rök- och kemdykning, står i föreskriften att läkaren som utför kontrollerna bör ha god kunskap om: 

  1. vad arbetsmiljöarbete innebär, 
  2. om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden, och 
  3. klinisk kompetens att undersöka och utreda relaterade besvär.

För att kunna uppfylla de första två kraven kan man som läkare ställa krav på att få information om den aktuella arbetsplatsen och helst har fått besöka den, för att skapa sig en uppfattning om hur den aktuella fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön är beskaffad och arbetsgivarens mognadsgrad i arbetsmiljöarbetet. Det görs helst tillsammans med ett team med exempelvis företagssköterska, arbetsmiljöingenjör och ergonom.

Föreskriften säger också att den medicinska kontrollen ska innefatta en sambandsbedömning ”I en beställning av medicinska kontroller ska ingå att den som utför den medicinska kontrollen ska bedöma om det i kontrollen framkommer teck­en på samband mellan ohälsa – generellt eller individuellt – och faktorer i ar­betsmiljön, och om möjligt föreslå åtgärder.” (13 § AFS 2019:3). För att göra en sådan bedömning av sambandet krävs att man har en del kunskap kring rök- och kemdykning och dess skadeverkningar.


Checklista - Läkarbesöket


Om sammanfattningen på Plustoo.com

Information från hälsodeklarationen

Hälsodeklarationens syfte är att underlätta vid anamnesupptagandet, så att man inte missar någon viktig del och följer föreskriften. Deltagaren får i lugn och ro svara på frågor, vilket blir ett bra sätt att förbereda sig inför den medicinska kontrollen. Man har haft tid att kontrollera årtal och tidigare exponeringar och undersökningar. Det finns inget sätt att garantera att de svar deltagaren ger, varken i hälsodeklarationen eller i samtalet är korrekta, en namnunderskrift gör egentligen ingen juridisk skillnad. Det är upp till deltagaren att välja vilka svar man ger angående sin hälso- och arbetssituation. Vissa saker kan objektivt verifieras genom mätningar och undersökningar, men inte allt. Det är en viktig uppgift för utföraren att på ett pedagogiskt sätt få deltagaren att förstå att syftet med den medicinska kontrollen är att värna deltagarens och dess kollegors hälsa och säkerhet. 


I Hälsodeklarationens inledning syns deltagarens svar på hur denne ser på sin exponering hos nuvarande och tidigare arbetsgivare och också på fritiden. I den här delen är det inget som rödmarkerats.



Hälsofrågorna syftar framför allt till att hitta tillstånd som skulle kunna innebära plötsligt funktionsförlust eller akuta sjuktillstånd. Att ha en god fysisk förmåga är naturligtvis en förutsättning för att klara arbetet, men testas i objektiva tester, varför frågorna inte primärt berör det.

Ovanstående frågor avser att se om det finns astmatiska besvär, som skulle kunna utgöra problem vid arbetsuppgifter i stark kyla, men starka dofter eller isocyanater t ex. Frågor om astma har samma syfte. 

 

Man får också svara på frågor om man har kroppsliga smärttillstånd och dess relation till arbetet: 


Frågor ställs också om sömnbesvär, för att efterhöra risk för plötslig trötthet: 


Frågor ställs också kring upplevda syn-, hörsel- och balansrubbningar, bruk av läke-, njutnings-, missbruks- eller dopningsmedel och hälsotillstånd med inverkan på vakenhet, omdöme eller blodtryck samt tidigare kontakter med den psykiatriska vården.




Mätningar och undersökningsresultat

I dagsläget överförs tyvärr inte resultat av provtagning undersökningsresultat från journalprogramvaran. För att resultatet ska nå deltagaren via hälsokontot och sammanräknas till gruppstatistik kan det ändå vara värt dubbelarbetet att manuellt föra in resultaten i Plustoo. Man kan arbeta på olika sätt, men ett sätt kan vara att företagssköterskan noterar resultat av lungröntgen i Plustoo. Annars måste man tyvärr hoppa mellan journalen och Plustoo, fram till den elektroniska kommunikationen programvarorna emellan fungerar.

Under mätvärden syns t ex BMI, blodtryck, ev ortostatiskt test och syn. Resultaten syns oavsett om de är normala (grönmarkerade) eller utanför referensintervall (rödmarkerade). 

Under undersökningsresultat återfinns resultat av spirometri, provtagning och arbets-EKG

 

Spirometri

Det är av stor vikt att lungfunktionsundersökningarna utförs standardiserat och med kvalitetskontroll (minst tre upprepade mätningar med mindre än 5 procents avvikelse mellan kurvorna). 

I Plustoo kan man inte se kurvan, än så länge måste man till journalen för att se den. I plustoo kan man dock mata in resultat för vitalkapacitet (VC/FVC beroende på vilken som är högst) respektive FEV1 från aktuellt och ev tidigare test, för att följa utveckling. Vid silikos är de kliniskt fysiologiska fynden sänkt vitalkapacitet och total lungkapacitet (restriktiv bild). Utökade undersökningar kan visa ökad lungstyvhet, minskad diffusionskapacitet och sänkt arteriell syrgasnivå (vid arbete). 


Tolkningsnyckel

För hjälp med spirometritolkning se avsnittet ”Spirometri” på Internetmedicin

Nedsatt lungfunktion innebär att man inte är tjänstbar.



Arbets-EKG görs för att så långt möjligt upptäcka sådan tidig eller latent hjärt-kärlsjukdom, som kan utgöra en

risk vid maximal fysisk ansträngning. Det är nödvändigt att arbets-EKG undersökningen genomförs till maximal

ansträngning eftersom sådan inte sällan uppträder vid ”skarp” insats vid rök- och kemdykning.

 

I rök- och kemdykning ingår också gångbandstest/fystest och om resultatet läggs in i Plustoo syns det i sammanfattningen. 


Bedömning för Tjänstbarhetsintyg

Tjänstbarhetsintyg för rök- eller kemdykning ska inte utfärdas för arbetstagare som 

  • inte kan arbeta lugnt eller metodiskt i olika situationer 
  • inte har en tillräckligt god fysisk arbetsförmåga 
  • har en diagnos (enligt ICD-10) eller hälsotillstånd, som innebär en ökad risk för att drabbas av händelser, som kan leda till ohälsa, skada eller olycksfall vid rök- eller kemdykning 
  • är gravida eller ammar. 

 

Exempel på händelser är

  • plötslig medvetandeförlust 
  • nedsatt uppmärksamhet, koncentrationsförmåga eller initiativförmåga 
  • förlust/nedsättning av vitala funktionsförmågor som andning, blodcirkulation eller kommunikationsförmåga (syn, hörsel, tal) 
  • nedsatt balans eller koordinationsförmåga 
  • betydande begränsning av rörligheten. 

När man bedömt om undersökningen ska leda fram till att ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas, eller inte. Man kan också fylla i att deltagaren inte är bedömd, vilket gör att den ändå räknas in i statistiken, men markeras som en inte genomförd medicinsk kontroll.

Om man väljer att inte utfärda tjänstbarhet kommer man få valet att fylla i ett utlåtande istället, för att ändå kunna kommunicera resultaten till arbetsgivaren.

Nästa uppgift att fylla i är vilka datum intyget ska gälla mellan.

Enligt rekommendation från Arbetsmiljöverket kan tjänstbarhetsintyget ”framåtdateras” upp till två månader, för att minska överlapp, så intyget kan börja gälla från och med dagen efter att tidigare tjänstbarhetsintyg löper ut.


Utifrån från-och-med-datumet räknar sedan programvaran automatiskt ut när tjänstbarhetsintyget slutar gälla, förutsatt att man vill följa det intervall som anges av föreskriften. ”Nästa medicinska kontroll föreslås ske” sätts automatiskt till 1 månad före utgångsdatumet, men kan justeras utifrån lokala förutsättningar t ex med lång väntetid för arbets-EKG, eller att man vet att man har långa väntetider till behörig läkare. Om man kommer fram till att det inte finns någon exponering kan man kryssa i att ingen nästa kontroll föreslås. 

Vad gäller arbets-EKG sätts nästa föreslagna datum automatiskt utifrån deltagarens ålder. 


  • Under 40 år: Med 5 års mellanrum, med längsta giltighet till 42 års ålder (dvs om man är 38 år vid medicinska kontrollen och ett arbets-EKG just gjorts sätts nästa föreslagna arbets-EKG till om 4 år, då deltagaren fyller 42). 
  • 40-50 år: Med högst 2 års mellanrum, med längsta giltighet till 51 års ålder
  • > 50 år: Med högst 12 månaders mellanrum,

I intygets sista del kan kommentarer till deltagaren och arbetsgivaren ges. Kommentaren kommer ses av båda, varför vi inför en påminnelse om att inhämta samtycke. Om ”nej” fylls i kommer det inte gå att skicka intyget.


När du är färdig med intyget, klickar du på ”Spara” och sedan ”Signera intyg digitalt”. Du får frågan om du vill förhandsvisa, vilket kan vara bra, för att se att exempel alla datum stämmer innan man skriver under.



Utkastet visas i webbfönstret. När du stänger det kommer du tillbaka till Plustoo och signerar tjänstbarhetsintyget, varefter det signerade intyget visas för påtitt. Det kan sedan sparas ner för att läggas in i journalen som dokument.



Även sammanfattningen kan sparas som dokument genom att klicka på ”Skriv ut” och sedan spara som PDF. I kommande versioner kan detta steg förhoppningsvis automatiseras.




Deltagaren kan sedan logga in i sitt Hälsokonto med Bank-ID på todaytoo.com för att se sitt intyg där.


Intervall medicinska kontroller