INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Syfte

Syftet med föreskriften Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2019:3 är enligt 1§ att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom medicinska kontroller som

  1. visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
  2. ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på expone­ring, och
  3. ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen.


Som stöd för företagshälsan att utföra en medicinsk kontroll som lever upp till syftet innehåller HPI:s tjänst en hälsodeklaration (för att undersöka deltagarens bild av sitt hälsotillstånd, aktuella besvär och sin arbetsmiljö), stöd för den kliniska undersökningen samt automatgenererade och redigerbara råd till deltagare och arbetsgivare.


Bakgrund

Hälsorisker

Kraftiga eller ihållande vibrationer kan skada känsliga strukturer i kroppen, såsom nerver, kärl, muskler och leder.

Helkroppsvibrationer (som man utsätts för när man står, sitter eller ligger på ett vibrerande underlag, t ex i skogsmaskiner, bussar, anläggningsmaskiner eller på fartyg, flyg och tåg) kan skada nacke och rygg när vibrationerna fortplantas genom kotpelaren.

Hand- och armvibrationer (som man utsätts för när man håller eller stöder ett vibrerande verktyg eller maskin med handen eller armen, t ex slipmaskiner, mutterdragare, mejselhammare, motorsåg eller gräsklippare) kan ge såväl övergående, som bestående skador i olika strukturer och receptorer i händernas och armarnas vaskulära, neurosensoriska och muskuloskeletala system. Man brukar använda samlingsbegreppet Hand-arm-vibrationsskade-syndrom (HAVS). Mb Raynaud, karpaltunnelsyndrom och distal neuropati i tunna och/eller grova nervfibrer är exempel på kända följdverkningar av arbete med handhållna vibrerande verktyg.

Kärlskadan medför att man utvecklar kärlspasm lättare än normalt. Kärlen ute i fingertopparna drar ihop sig, fingrarna blir vita (sekundärt Raynaulds fenomen) och olika känselstörningar uppstår då. Ju mer uttalade skadorna blir, desto lättare utlöses kärlspasmen.

Nervskador kan drabba olika komponenter i nervsystemet (receptorer, myelin, nervändslut) med störd nervfunktions som följd. Man brukar beskriva det som en diffus neurologisk skada där man upplever nervsensationer som stickningar och domningar, nedsatt känsel för vibrationer och temperatur och sedan också för beröring och smärta. Ett tecken kan också vara att man blir mer känslig för kyla, vilket medför smärta/värk, fumlighet, stelhet och försämrad gripkraft vid kallt väder. Man kan också löpa större risk för mer specifik nervskada, som att nerver hamnar i kläm, såsom vid karpaltunnelsyndrom.

Skador i muskler, senor och leder kan yttra sig som smärta, nedsatt rörlighet och artros.

För en översiktlig redogörelse för patofysiologin hänvisas till Internetmedicin.

  

Målgrupp

Ca 10% av arbetande befolkning i Sverige utsätts för vibrerande maskiner minst en fjärdedel av arbetstiden.

Yrkesgrupper där vibrationer ska misstänkas (i yrken med fet stil exponeras 70% för vibrerande handhållna verktyg mer än en fjärdedel av arbetstiden):

  • Snickare
  • Murare
  • Anläggningsarbetare
  • Montörer och mekaniker
  • Reparatörer
  • Plåtslagare
  • Betongarbetare
  • Maskinförare
  • Fordonsförare

De verktyg som ger upphov till flest vibrationsskador är:

  • Bilmaskin
  • Mutterdragare
  • Slipmaskin
  • Tigersåg
  • Vinkelslip
  • Borrmaskin
  • Skruvdragare
  • Slagborrmaskin

Ur Arbetsmiljöverkets vägledning om medicinska kontroller

Vibrationer från handhållna maskiner och verktyg kan ge skador på blodkärl, nerver, muskler och leder. 

Vibrationsskadade blodkärl drar lätt ihop sig vid kyla, fukt eller vibrationer, och hindrar blodflödet i kärlet. Fingrar och händer blir vita, och känseln försvinner. Detta kallas för sekundärt Raynauds fenomen. 

Det finns en ökad risk för att vibrationer kan orsaka skador i blodkärlen hos arbetstagare som har:

- Bindvävssjukdomar
- Raynauds fenomen som utlösts av annat än vibrationer
- Behandling med kärlsammandragande läkemedel
  - Vanor som kan medföra att kärlen drar ihop sig, exempelvis rökning eller snusning 

Vibrationsskadade nerver ger domningar, stickningar och nedsatt känsel i fingrar och händer. Finmotoriken försämras, vilket ger en ökad fumlighet. Muskelstyrkan i händer och armar kan också vara nedsatt. Det kan vara svårt att klara av enkla vardagliga sysslor, som att knäppa knappar, hålla i en penna, hantera ömtåliga saker med mera. Exempel finns på personer som har svårt att greppa och lyfta sina barn. 

Det finns en ökad risk för att vibrationer kan orsaka nervskador hos arbetstagare som har:

- Nervsjukdomar (neuropatier)  
- Diabetes
- Underfunktion av sköldkörteln (hypothyreos)
- Överkonsumtion av alkohol
- Brist på vitamin B12
  Om en vibrationsskada misstänks, eller konstateras, behöver arbetsgivaren få återkoppling om att det är olämpligt att arbetstagaren fortsätter att arbeta med handhållna vibrerande maskiner eller verktyg. 

Arbetsgivaren behöver även få återkoppling om att de handhållna maskinerna eller verktygens vibrationer måste minska.

  

Medicinska kontroller

Om vibrationsexponeringen överstiger 100 vibrationspoäng (2,5 m/s2 (A8)), eller oavsett vibrationsnivå om arbetet sker på ett sådant sätt att misstanke finns om att exponeringen kan orsaka ohälsa (till exempel om någon arbetstagare uppvisat skada) ska arbetsgivaren anordna medicinska kontroller. Det finns en stor poäng att motivera deltagarna till att komma på regelbundna kontroller. Studier visar att om man hittar tecken på skador i tid kan man undvika att skadorna permanentas.

Den första medicinska kontrollen skall erbjudas innan arbetstagaren sysselsatts i vibrationsexponerat arbete. Därefter skall ny kontroll erbjudas vart tredje år. För dem som inte haft några besvär kan, från och med den 3e undersökningen (dvs. år 6), varannan medicinsk kontroll ersättas med en förenklad undersökning eller screening (år 6, 12, 18 etc.), t ex genom att låta deltagaren/na svara på hälsodeklarationen och endast de som svarar att de har besvär kallas för läkarundersökning.



Hälsoekonomi

Arbetsmiljöverket kan inte döma ut sanktionsavgift om man underlåtit att göra ”vibrationskontroller”, men om det framkommer vid inspektion eller i andra sammanhang, kan AV anmoda arbetsgivaren att åtgärda bristen. Viktigt att påpeka för arbetsgivaren att denne ekonomiskt sett ändå har mycket att vinna på att medarbetarna undviker att utveckla ohälsa. Vad gäller vibrations-exponerat arbete är risken att man inte kan behålla medarbetare i arbete, utan måste nyrekrytera och lära upp nya medarbetare, utöver lidandet för den enskilde och den ”badwill” som kommer med det. Har man en arbetsplats där många utsätts för vibrationer kan man nästan räkna med att någon förr eller senare kommer utveckla vibrationsrelaterade besvär och skapa en handlingsplan utifrån det. Vad gäller vibrationsskador finns många samverkande faktorer, såsom bruk av nikotin och alkohol samt belastningsergonomi, där arbetsgivaren har stor möjlighet att påverka i positiv riktning.

  


Sammanställning av föreskrift och vägledning

Föreskrifter om anordnandet av medicinska kontroller ur AFS 2019:3


Föreskrifter om återkoppling från medicinska kontroller


Föreskrifter om när medicinsk kontroll för vibrationer ska anordnas

Vibrationer 

23 § Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för vibrationer om exponeringen 

1. överstiger insatsvärdet för hand- och armvibrationer enligt Arbetsmiljö­verkets föreskrifter om vibrationer, 

  1. sker på sådant sätt att misstanke finns om att exponeringen kan orsaka ohälsa, eller 
  2. orsakat vibrationsskador, eller gett misstanke om vibrationsskador, hos en annan arbetstagare, som har exponerats på ett liknande sätt. 

24 § Den medicinska kontrollen som avses i 23 § ska anordnas och genom­föras 

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, 

  1. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, och 
  2. inom 1 månad, efter att arbetsgivaren fått kännedom om att en arbetsta­gare visar tecken på nytillkommen, eller förvärrad, vibrationsskada. 

 

Om arbetstagaren redan har genomgått en medicinsk kontroll enligt 23 § inom 12 månader före arbetets början, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet. 

25 § När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 23 §, ska arbetsgivaren följa 10 § och se till att den medicinska kontrollen 

1. genomförs enligt bilaga 1 punkterna 2-3, 

2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 23 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och 

3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 1 punkt 1.

Föreskrifter om vem som får utföra undersökningen och hur den ska gå till (AFS 2019:3, bilaga 1)

Vibrationer

Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen

1. Den som utför en medicinsk kontroll med avseende på vibrationer ska vara

legitimerad läkare och ha

1. goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär,

2. god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden,

och

3. klinisk kompetens att undersöka och utreda vibrationsrelaterade besvär.

Läkarundersökning

2. Vid läkarundersökningen ska

1. uppgifter inhämtas om

a) tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, med särskild inriktning på

exponering för vibrationer och stötar,

b) tidigare och nuvarande sjukdomar,

c) läkemedelsanvändning och tobaksbruk,

d) tidigare och nuvarande besvär som är eller kan vara vibrationsrelaterade

och deras

i. debut,

ii. frekvens,

iii. allvarlighetsgrad,

iv. utbredning, och

v. relation till exponering,

2. klinisk undersökning genomföras av händer, armar, skuldror och nacke

med avseende på

a) muskuloskeletala besvär,

b) besvär relaterade till eventuella skador på

i. kärl,

ii. nerver, och

iii. hud,

3. i övrigt ingå vad som kan behövas för att bedöma om arbetstagaren löper

risk för ohälsa i samband med arbete där vibrationer förekommer, och

4. en bedömning göras avseende sambandet mellan eventuella besvär och

arbetstagarens aktuella arbetssituation.

 

3. Om de 2 första läkarundersökningarna inte visar tecken på vibrations­skada, kan varannan undersökning ersättas med 

  1. en enklare undersökning, eller 
  2. ett frågeformulär avsett för screening av vibrationsskada. 

 

Om det i dessa framkommer tecken på vibrationsskada, ska arbetstagaren inom 3 månader genomgå läkarundersökning enligt punkt 2.


Vägledning för företagshälsan


Källor och referenser

Arbetsmiljöverkets föreskrift Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3) samt vägledning till dem som utför medicinska kontroller. 2018.

Arbetsmiljöverkets hemsida och broschyr Minska vibrationerna i jobbet. 2018

Internet medicin Vibrationsskador i hand och arm

FHV-metodik Vägledningar och guider vid medicinsk kontroll Vibrationer.

Arbetssjukdom – skadlig inverkan – samband med arbete. Arbete och hälsa nr 2002:15. Kapitel 9 (sid 245) Arbete med handhållna vibrerande maskiner och skadlig exponering av Thor Nilsson