INNEHÅLLSFÖRTECKNING
- Syfte med biologiska exponeringskontroller
- Bakgrund och hälsoeffekter
- Regelverk kring biologiska exponeringskontroller
- Åtgärdsnivåer och trender
- Bly
- Kadmium
- Kvicksilver
- Sanktionsavgifter
Syfte med biologiska exponeringskontroller
Biologiska exponeringsmätningar innebär att man analyserar halter av ett ämne eller dess nedbrytningsprodukter i biologiskt material från individen, till exempel blod eller urin. Metoden används för att uppskatta hur mycket av ett ämne som faktiskt har tagits upp i kroppen och kan bidra till att upptäcka exponering som inte alltid framgår av exempelvis luftmätningar i arbetsmiljön.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att individer med liknande exponering kommer ha olika analysvärden beroende på individuella skillnader i ämnesomsättning, hur man utför arbetsmoment, användning av skyddsutrustning och skillnader i fritidsexponering.
Biologiska exponeringskontroller kan genomföras för många olika ämnen. För tre metaller – bly, kadmium och kvicksilver – är kontrollerna lagstadgade och obligatoriska för att man ska få exponeras i arbetet.
Bakgrund och hälsoeffekter
För bakgrundsbeskrivning och hälsoeffekter gällande respektive metall finns mer att läsa på sidorna om medicinska kontroller vid exponering för bly, kadmium respektive kvicksilver.
Regelverk kring biologiska exponeringskontroller
Arbetsgivarens roll vid biologiska exponeringskontroller
Det är arbetsgivaren som ansvarar för processen kring de biologiska exponeringskontrollerna.
Hur processen ska gå till regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:15 och beskrivs bra i Vägledning Medicinska kontroller för Arbetstgivare.
Arbetsgivaren ska:
- informera arbetstagare om skälen till provtagningen
- informera arbetstagare att arbetsgivaren kommer få resultatet av provtagningen
- erbjuda provtagning till samtliga arbetstagare som exponeras
- beställa provtagning med föreskrivna intervall
- använda ett tillförlitligt laboratorium
- ta del av resultaten och vidta åtgärder (se nedan) gentemot arbetstagaren,
- dokumentera resultaten (vilka arbetstagare som berörs, vilken eller vilka ämnen/risker/områden som arbetstagaren har utsatts för och hur länge samt resultat av provtagningar) i minst 40 år (eller om arbetsgivaren säljer eller överlåter verksamheten, överlämna dokumentationen till den nya innehavaren)
I föreskriften anges vilka åtgärder arbetsgivaren är skyldig att vidta vid olika blodhalter. En åtgärd kan vara att arbetsmiljön behöver utredas och förbättras eller att arbetstagaren tillfälligt måste stängas av från exponerat arbete. Arbetsgivaren ansvarar också för att se till att den läkare som ska genomföra den obligatoriska medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg minst vart tredje år har tillgång till resultaten från de biologiska exponeringskontrollerna.
Företagshälsans roll vid biologiska exponeringskontroller
Arbetsgivare behöver ofta stöd från företagshälsan i sitt arbete med biologiska exponeringskontroller. Exempelvis för provtagning, provanalys, hjälp att tolka provsvar och utreda möjliga exponeringskällor både i och utanför arbetet. Företagshälsan har dock ingen föreskriven skyldighet enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter att bevaka när nästa provtagning ska göras eller att automatiskt uppmärksamma arbetsgivaren på förhöjda värden eller förändringar över tid.
Åtgärdsnivåer och trender
I Arbetsmiljöverkets ’Vägledning Medicinska kontroller för arbetsgivare’ och ’Vägledning Medicinska kontroller för utförare’ finns tydlig grafik som visar olika åtgärdsnivåer för respektive metall. Färgskalan illustrerar också den glidande skalan för risknivån – ju högre värde, desto högre risk.
Eftersom många metaller har lång halveringstid är det också viktigt att inte enbart fokusera på om ett enskilt prov ligger över eller under ett gränsvärde. Minst lika viktigt är att följa hur nivåerna förändras över tid, både för individen och för grupper av medarbetare.
En stigande trend kan indikera en ökad exponering, även om gränsvärden ännu inte har överskridits.
Bly
Arbetsgivare behöver anordna biologiska exponeringskontroller för de arbetstagare som arbetar med bly. Kontroller behöver inte anordnas för arbete med material som innehåller högst 1 procent bly, eller arbete som pågår högst 10 timmar per vecka och högst 50 timmar per år. Man behöver inte heller anordna medicinska kontroller vid försumbar exponering, vilket enkelt kan förklaras som att exponeringen inte är högre än för icke yrkesexponerade och ingen särskild skyddsutrustning behövs.
Grunden är att kontrollen först ska ske innan man sysselsätts i arbetet och sedan var 3:e månad. Om halten av bly i blodet är tillräckligt låg, kan kontrollerna ske mindre ofta, eller upphöra helt. Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 2 veckor. Om exponeringen avbryts under mer än 2 veckor får kontrollen skjutas upp motsvarande tid.
Den 9 april 2026 ändrades enheten för blyvärdet från att mäta i µmol/L (mikromol per liter) till µg/100mL (mikrogram per 100 milliliter). För att ändå kunna ange olika gränsvärden i heltal justerades gränsvärdena något nedåt. Gränsvärdena kommer sedan skärpas markant från 1 januari 2029. I bilden nedan sammanfattas förändringarna i en illustration gjord av HPI.
Blodblyhalten hos svensk allmänbefolkning (inte yrkesexponerad) är < 4 µg/100mL.
Åtgärder och rekommendationer vid olika gränsvärden
Män oavsett ålder och kvinnor över 50 år
Om högre än 30 µg/100 ml råder arbetsförbud tills att:
-Blyhalten ligger under 25 µg/100 ml. Med tanke på den långa halveringstiden är det ingen idé att ta nytt prov tidigare än efter 2-3 veckor (om man inte har anledning att tro att provresultatet är felaktigt/kontaminerat osv).
-Man behöver utreda vad det höga värdet kan bero på och vidta åtgärder.
-Som del i utredningen ska en obligatorisk läkarundersökning göras. Syftet är att efterforska symptom på blyförgiftning och undersöka exponeringsvägar på arbete och fritid. Det är alltså INTE en medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg. Gällande tjänstbarhetsintyg kan INTE dras tillbaka. Däremot ska resultatet av den biologiska exponeringskontrollen vägas in NÄSTA gång en medicinsk kontroll för bedömning om tjänstbarhetsintyg genomförs. Om den senaste biologiska exponeringskontrollen visar att blyhalten i blod överstiger det gränsvärde som innebär arbetsförbud får ett tjänstbarhetsintyg inte utfärdas.
Om högre än 21 µg/100 ml måste man utreda och vidta åtgärder:
-Utredningen syftar till att ta reda på om värdet kan bero på exponering i arbetet och i sådana fall vidta åtgärder för att minska exponeringen.
Om högre än 17 µg/100 ml behöver man fortsätta vara observant och ta täta prover:
-Vi på HPI har i Plustoo lagt till en gräns ’Observera’, för att uppmärksamma att man fortfarande har ett relativt högt blyblodvärde och behöver fortsatt följas med täta prover. Det är alltså inte en gräns som finns specificerad för åtgärd i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Om lägre än 17 µg/100 ml vid tre provtagningar i följd kan provtagningsintervallet glesas ut:
-Istället för var tredje månad räcker det att man tar blodprov var sjätte månad.
-Det gäller bara så länge arbetet är oförändrat eller kan antas ske med minskad blyexponering.
Om arbetsförhållanden på något sätt ändras behöver provtagningen ske med det kortare intervallet igen.
Om lägre än 9 µg/100 ml vid tre provtagningar i följd – och inte visar uppåtgående trend:
-Arbetstagaren behöver inte lämna fler blodprover
-Arbetstagaren behöver heller inte delta i fler medicinska kontroller.
-Det gäller så längre länge som arbetstagarnas arbetsuppgifter utförs med oförändrad eller minskad blyexponering.
Kvinnor under 50 år
Om högre än 10 µg/100 ml råder arbetsförbud tills att:
-Blyhalten ligger under 10 µg/100 ml. Med tanke på den långa halveringstiden är det ingen idé att ta nytt prov tidigare än efter 2-3 veckor (om man inte har anledning att tro att provresultatet är felaktigt/kontaminerat osv).
-En obligatorisk läkarundersökning har gjorts. Syfte är att efterforska symptom på blyförgiftning och undersöka exponeringsvägar på arbete och fritid. Det är alltså INTE en medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg och gällande tjänstbarhetsintyg kan INTE dras tillbaka. Däremot ska resultat av de biologiska exponeringskontrollerna vägas in i NÄSTA medicinska kontroll för bedömning om tjänstbarhetsintyg. Om den senaste biologiska exponeringskontroll visar att blyhalten i blod överstiger det gränsvärde som innebär arbetsförbud får ett tjänstbarhetsintyg inte utfärdas.
Kadmium
Arbetsgivare behöver anordna biologiska exponeringskontroller för de arbetstagare som arbetar med kadmium, om inte exponeringen är att anse som försumbar. Enkelt kan man förklara ’försumbar exponering’ som att en arbetstagare inte utsätts för högre nivåer än allmän befolkning utsätts för i omgivningsmiljön. Man ska exempelvis inte behöva använda någon personlig skyddsutrustning eller särskilda metoder för att exponeringen ska bli ’försumbar’.
Grunden är att kontrollen först ska ske innan man sysselsätts i arbetet och sedan var 6:e månad. Kontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 1 månad, men om exponeringen avbryts under mer än 1 månad får kontrollen skjutas upp motsvarande tid. Om halten av kadmium i blodet är tillräckligt låg, kan kontrollerna ske mindre ofta, eller upphöra helt.
Enheten för kadmiumhalten i blod är nmol/L (nanomol kadmium per liter blod). Referensvärdet för kadmium i blod hos icke yrkesexponerade beror på om de röker eller inte. Icke-rökare ligger oftast under 4,5 nmol/L, rökare under 10 nmol/L men storrökare, som rökt mycket och länge kan ha värden upp till 50 nmol/L.
Åtgärder och rekommendationer vid olika gränsvärden
Om högre än 75 nmol/L råder arbetsförbud tills att:
-Kadmiumhalten ligger under 50 nmol/L.
-Man behöver utreda vad det höga värdet kan bero på och vidta åtgärder i arbetsmiljön.
-Som del i utredningen ingår en obligatorisk läkarundersökning. Syfte är att efterforska symptom på kadmiumförgiftning och undersöka exponeringsvägar på arbete och fritid. Det är alltså INTE en medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg och gällande tjänstbarhetsintyg kan INTE dras tillbaka. Däremot ska resultat av de biologiska exponeringskontrollerna vägas in i NÄSTA medicinska kontroll för bedömning om tjänstbarhetsintyg. Om den senaste biologiska exponeringskontroll visar att kadmiumhalten i blod överstiger det gränsvärde som innebär arbetsförbud får ett tjänstbarhetsintyg inte utfärdas.
Om högre än 50 nmol/L måste man utreda och vidta åtgärder:
-Man behöver utreda vad det höga värdet kan bero på och vidta åtgärder i arbetsmiljön.
Om lägre än 50 nmol/L vid tre provtagningar i följd kan provtagningsintervallet glesas ut:
-Istället för var sjätte månad räcker det att man tar blodprov var tolfte månad, alltså en gång per år.
-Det gäller bara så länge arbetet är oförändrat eller kan antas ske med minskad kadmiumexponering. Om arbetsförhållanden på något sätt ändras behöver provtagningen ske med det kortare intervallet igen.
Om lägre än 10 nmol/L vid tre provtagningar i följd – och inte visar uppåtgående trend – behöver den arbetstagaren inte lämna fler blodprover.
-Arbetstagaren behöver heller inte delta i fler medicinska kontroller.
-Det gäller så längre länge som arbetstagarnas arbetsuppgifter utförs med oförändrad eller minskad kadmiumexponering.
Kvicksilver
Arbetsgivare behöver anordna biologiska exponeringskontroller för de arbetstagare som arbetar med kvicksilver, om inte exponeringen är att anse som försumbar. Enkelt kan man förklara ’försumbar exponering’ som att en arbetstagare inte utsätts för högre nivåer än allmän befolkning utsätts för i omgivningsmiljön. Man ska exempelvis inte behöva använda någon personlig skyddsutrustning eller särskilda metoder för att exponeringen ska bli ’försumbar’.
Grunden är att kontrollen först ska ske innan man sysselsätts i arbetet och sedan var 6:e månad. Kontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 1 månad, men om exponeringen avbryts under mer än 1 månad får kontrollen skjutas upp motsvarande tid. Om halten av kvicksilver i blodet är tillräckligt låg, kan kontrollerna ske mindre ofta, eller upphöra helt.
Enheten för kvicksilverhalten i blod är nmol/L (nanomol kvicksilver per liter blod). Referensvärdet för kvicksilver i blod hos icke yrkesexponerade är 1,5 – 17,5 nmol/L.
Åtgärder och rekommendationer vid olika gränsvärden
Om högre än 50 nmol/L råder arbetsförbud tills att:
-Kvicksilverhalten i blod ligger under 35 nmol/L.
-Man behöver utreda vad det höga värdet kan bero på och vidta åtgärder i arbetsmiljön.
-Som del i utredningen ingår en obligatorisk läkarundersökning. Syfte är att efterforska symptom på kvicksilverförgiftning och undersöka exponeringsvägar på arbete och fritid. Det är alltså INTE en medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg och gällande tjänstbarhetsintyg kan INTE dras tillbaka. Däremot ska resultat av de biologiska exponeringskontrollerna vägas in i NÄSTA medicinska kontroll för bedömning om tjänstbarhetsintyg. Om den senaste biologiska exponeringskontroll visar att kvicksilverhalten i blod överstiger det gränsvärde som innebär arbetsförbud får ett tjänstbarhetsintyg inte utfärdas.
Om högre än 35 nmol/L måste man utreda och vidta åtgärder:
-Man behöver utreda vad det höga värdet kan bero på och vidta åtgärder i arbetsmiljön.
Om lägre än 15 nmol/L vid tre provtagningar i följd – och inte visar uppåtgående trend:
-Arbetstagaren behöver inte lämna fler blodprover
-Arbetstagaren behöver heller inte delta i fler medicinska kontroller.
-Det gäller så längre länge som arbetstagarnas arbetsuppgifter utförs med oförändrad eller minskad kadmiumexponering.
Sanktionsavgifter
För den som bryter mot reglerna om biologiska exponeringskontroller, finns det regler om sanktionsavgifter. Det är Arbetsmiljöverket som beslutar när en arbetsgivare ska betala sanktionsavgift. Det kan bli aktuellt om man låter en arbetstagare som inte har genomgått de biologiska exponeringskontroller som krävs, arbeta med bly, kadmium eller kvicksilver eller låter arbetstagare arbeta trots att halten i blodet ger arbetsförbud.
Sanktionsavgiften beror på hur många som arbetar i verksamheten. Både anställda och inhyrda arbetstagare räknas, oavsett om de arbetar heltid eller deltid.
• 150 000 kronor, om arbetsgivaren har 500 arbetstagare eller fler
• 15 000 kronor, om arbetsgivaren har 1 arbetstagare
• 15 000 + (271 * antalet arbetstagare) kronor, men högst 150 000 kronor, om arbetsgivaren har 2–499 arbetstagare.
Var artikeln till hjälp?
Toppen!
Tack för din feedback
Vi beklagar att det inte var till hjälp
Tack för din feedback
Feddback skickat
Vi uppskattar din feedback och uppdaterar artikeln vid behov