Kvicksilver - Beskrivning

Ändrad den Tis, 28 jan. vid 7:47 E.M.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte
Bakgrund
Sammanställning av föreskrift och vägledning
Källor och referenser

Syfte

Syftet med föreskriften Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2023:15 är enligt 1 kap. 1§ att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom medicinska kontroller som

visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på exponering, och
ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen.

Som stöd för företagshälsan att utföra en medicinsk kontroll som lever upp till syftet innehåller HPI:s tjänst en hälsodeklaration (för att undersöka deltagarens bild av sitt hälsotillstånd, aktuella besvär och sin arbetsmiljö), stöd för den kliniska undersökningen samt automatgenererade och redigerbara råd till deltagare och arbetsgivare.

Bakgrund

Förekomst

I Sverige finns ett förbud att använda kvicksilver och det är därför ovanligt att man exponeras för kvicksilver på sitt arbete. Återvinningsföretag och ett analyslaboratorium är exempel på arbetsplatser där exponeringen ändå kan ske. Det finns gränsvärden för hur mycket kvicksilver som får förekomma i arbetsmiljön, men mätningar i luften riskerar att inte avspegla exponeringen på ett tillräckligt rättvisande sätt. Som komplement används läkarundersökningar och biologiska exponeringskontroller (kontroll av exponering genom att mäta upptaget i människokroppen). Om någon arbetstagare har förhöjda värden kvicksilver i kroppen är det ett tecken på att det kan finnas för mycket kvicksilver i arbetsmiljön.

Kvicksilver är ett grundämne och finns naturligt i små mängder vår miljö. Det finns olika former av kvicksilver och i arbetsmiljön är inandning av kvicksilverånga den vanligaste exponeringsvägen. Från lungorna går kvicksilverångan över till blodet, där det snabbt bildas oorganiska kvicksilverföreningar, som varken kan passera blodhjärnbarriären eller moderkakan. Trots den snabba oxideringen hinner dock alltid en liten del av ångan fördela sig i kroppens organ, inklusive hjärna och moderkaka.

Kvicksilver i organisk form förekommer framför allt i mat, exempelvis insjöfisk.

Hälsoeffekter

Inandning av kvicksilverånga kan ge inflammation i de nedre luftvägarna och i lungvävnaden. Långvarig exponering kan påverka hjärnan och utlösa darrningar och skakningar samt retlighet, oro, ångest, sömnlöshet, koncentrationssvårigheter med mera. Ju yngre en person är, desto större är risken för påverkan. Kvicksilverånga kan via moderkakan nå foster och där ge risk för missbildning vid utveckling av nervsystemet.

Oorganiskt kvicksilver, och även kvicksilverånga, kan ge njurskador. Skadorna kan till viss del gå tillbaka om exponeringen upphör.

Metalliskt kvicksilver kan i sällsynta fall orsaka kontakteksem.

Biologisk exponeringskontroll

Mätningar av kvicksilverhalten i blod visar exponeringen av både oorganiskt och organiskt kvicksilver och speglar de senaste dagarnas exponering. Mätningar av kvicksilverhalten i urin visar framför allt långtidsexponeringen av oorganiskt kvicksilver. Om en arbetstagare har förhöjda kvicksilverhalter i blodet, bör provtagningen därför kompletteras med mätning av kvicksilverhalten i urin, för att avgöra om de förhöjda halterna utgörs av organiskt eller oorganiskt kvicksilver. Oorganiskt kvicksilver försvinner från kroppen via urin och avföring. Halveringstiden skiljer sig åt i olika organ. I blod är halveringstiden dygn-veckor. Organiskt kvicksilver försvinner från kroppen via avföringen, och den biologiska halveringstiden är ca 70 dagar. Halveringstiden för det kvicksilver som inlagrats i hjärnan kan vara flera år.

Tjänstbarhetsintyg för arbete med kvicksilver ska inte utfärdas för deltagare vars senaste biologiska exponeringskontroll visar att kvicksilverhalten i blodöverstiger det gränsvärde som innebär arbetsförbud.

Föreskrifter om när medicinsk kontroll för kvicksilver ska anordnas
Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för kvicksilver i någon form.

Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för kvicksilver är försumbar, även om personlig skyddsutrustning inte används.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

Det som sägs i andra stycket innebär att man inte kan använda personlig skyddsutrustning vid riskbedömningen, som stöd för att hävda att exponeringen är försumbar.

Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 20 § ska anordnas och genomföras

- innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och
- återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Biologiska exponeringskontroller
Biologiska exponeringskontroller av kvicksilver i blod, ska anordnas och genomföras för de arbetstagare som omfattas av föreskriften

- innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och
- återkommande med 6 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats.

Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 1 månad. Om exponeringen avbryts under mer än 1 månad får kontrollen skjutas upp motsvarande tid.

Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplatsen.