Joniserande strålning - Läkarstöd bedömning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

• Syfte
• Vad tjänstbarhetsbedömningen ska innehålla
• Tjänstbarhetsbedömning
• Hälsodeklaration
• Läkarundersökning
• Läkarundersökning i Plustoo
• Tjänstbarhetsintyg

Syfte

Bestämmelsen om tjänstbarhetsbedömning vid joniserande strålning syftar till att med hjälp av medicinsk expertis upptäcka om någon arbetstagare i kategori A på grund av sitt hälsotillstånd inte är lämplig för planerade arbetsuppgifter (se Joniserande strålning - Beskrivning).

Vad tjänstbarhetsbedömningen ska innehålla

Strålsäkerhetsmyndigheten använder begreppet tjänstbarhetsbedömning på ett lite annat sätt än arbetsmiljöverket. En tjänstbarhetsbedömning ska göras varje år och bedömningen ska alltid göras och skrivas under av en läkare. Tjänstbarhetsbedömningen kan dock antingen baseras på en läkarundersökning eller på en hälsodeklaration. Första gången en tjänstbarhetsbedömning ska göras för en arbetstagare måste den grunda sig på en läkarundersökning, men därefter anpassas det från individ till individ. Vid varje tjänstbarhetsbedömning tar man ställning till om nästa tjänstbarhetsbedömning ska baseras på läkarundersökning eller hälsodeklaration. 

Arbetsgivaren och företagshälsan kan här komma överens om hur man rent praktiskt lägger upp bevakningen av vilken typ av tjänstbarhetsbedömning som ska göras. I vilka fall man endast ska skicka en hälsodeklaration (som utmynnar i läkarbesök vid behov), eller om man alltid gör en läkarundersökning varje år osv.

Tjänstbarhetsbedömning

Föreskriften (SSMFS 2018:1, 30§) säger att tjänstbarhetsbedömningen ska utgå från arbetstagarens lämplighet att utföra de planerade arbetsuppgifterna, med beaktande av risken för att därvid utsätta sig själv eller andra för exponering för joniserande strålning. Den behörige läkaren ska bedöma huruvida arbetstagarens hälsotillstånd innebär att denne löper större risk än normalt att skadas av arbete med joniserande strålning. Sjukdomstillstånd inom följande områden är av särskilt intresse: hudsjukdomar, neurologiska eller psykiska sjukdomar, alkohol- eller drogmissbruk, blodsjukdomar och diabetes. Det kan också vara ett sådant hälsotillstånd som innebär att arbetstagaren löper större risk än normalt att i vissa situationer göra misstag som leder till onödig exponering av sig själv eller andra personer. Exempel på sådana hälsotillstånd kan vara okontrollerad epilepsi eller missbruk av alkohol eller narkotika. 

I vägledningen framgår tydligt att det är den läkare som utför tjänstbarhetsbedömning som bestämmer omfattningen av de undersökningar som denne anser vara nödvändiga. Undersökningar och prover för att bedöma lung-, hjärt- och njurfunktion kan behöva göras, eller undersökningar för att kontrollera som exempelvis färgblindhet vid arbeten där det är väsentligt att kunna skilja på olikfärgade varningssymboler.

I tveksamma fall kan den undersökande läkaren remittera arbetstagaren till en annan behörig läkare eller rådgöra med Strålsäkerhetsmyndigheten. Ett annat sätt att hantera en tveksam situation är att sätta upp vissa villkor för att denne ska få sysselsättas i det arbete som är anledningen till den medicinska kontrollen. Sådana villkor kan t.ex. innebära krav på frekventa läkarundersökningar eller medge tjänstbarhet endast för vissa specificerade arbetsuppgifter.

Tjänstbarhetsbedömningen dokumenteras i ett tjänstbarhetsintyg (se nedan) där läkaren intygar för arbetsgivaren att den undersökte arbetstagaren kan arbeta med de uppgifter som bedömningen har utgått ifrån. Tjänstbarhetsbedömningen kan på begäran prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten. Arbetstagare ska informeras om möjligheten till en sådan prövning i samband med den medicinska kontrollen.

Hälsodeklaration

En hälsodeklaration innebär att arbetstagaren svarar på frågor om sådant som kan ha påverkat hälsan under det gångna året, t ex sjukhusvistelse eller medicinering. Uppgifterna ska lämnas till den läkare som ska göra ”årets tjänstbarhetsbedömning” och kan leda till bedömningen att det krävs ytterligare information eller att det behövs en ny läkarundersökning innan tjänstbarhetsbedömningen kan göras.

I hälsodeklarationen i Plustoo anger deltagaren om den genomgått medicinsk kontroll för Joniserande strålning tidigare, eller inte samt om de redan på förhand fått information om huruvida de ska till en läkarundersökning, eller inte. Svaren avgör om de i hälsodeklarationen får frågor om förändringar sedan tidigare medicinsk kontroll (om de svarat att de varit på tidigare kontroll) och om de får svara på utvidgade frågor om levnadsvanor, sjukdomar och läkemedel (endast om de svarat att de ska på läkarundersökning, eller om de inte vet).

Läkarundersökning

Vad man menar med läkarundersökning beskrivs närmare i vägledningen från Strålsäkerhetsmyndigheten: 

”Med läkarundersökning avses en undersökning som är underställd hälso- och sjukvårdslagstiftningen och som journalförs enligt 3 kap. 1 § patientdatalagen (2008:355). Läkaren ansvarar för undersökningen och den slutliga medicinska bedömningen och de ställningstaganden som då görs. Den ansvarige läkaren förutsätts träffa patienten och göra den tjänstbarhetsbedömning som undersökningen utmynnar i. Vissa delmoment kan utföras av annan personal som t.ex. laboratorieprovtagningar, spirometri och intervjuer utifrån frågeformulär. Resultaten från dessa delmoment och övriga hälsodata förs in i patientjournalen. Vid läkarundersökningen faller det också på läkaren att följa upp iakttagna sjukliga förändringar.”

I vägledningen framgår också att det är angeläget att arbetstagaren vid läkarundersökningen ges tid att samtala med läkaren samt att läkaren då har tillgång till relevanta uppgifter gällande tillståndshavarens verksamhet och de planerade arbetsuppgifterna. De förutsättningar som kontrolleras vid läkarundersökningen anpassas utifrån hur arbetstagaren riskerar att utsättas för exponering. Varje vårdgivare/läkare behöver utforma egna rutiner för vad som ingår i undersökningen.

Läkarundersökning i Plustoo

När du loggat in i Plustoo, sökt fram deltagaren och det aktuella testet kan du i Sammanfattningen se först en Summering av vilka observandum du bör uppmärksamma:

I den följande sammanfattningen kan du sedan se deltagarens uppgifter angående: 

• Exponering för joniserande strålning 
• Aktuella besvär 
  • Hudbesvär
  • Allergi
  • Hörselnedsättning
  • Problem med synen
  • Balanssvårigheter, yrsel
  • Oregelbunden hjärtrytm
  • Epileptiska anfall
  • Svimning
  • Panikångest
  • Overklighetskänsla
• Nuvarande sjukdom 
  • Hypertoni
  • Blodsjukdom
  • Njursjukdom
  • Diabetes
  • Sköldkörtelsjukdom
  • Neurologisk sjukdom
  • Reumatologisk sjukdom
  • Luftvägssjukdom
  • Depression
  • Annan psykisk sjukdom
  • Tidigare eller aktuell cancersjukdom
  • Annan kronisk sjukdom
• Läkemedelsbehandling
• Förändringar sedan föregående tjänstbarhetsbedömning
  • Sjukhusvistelse
  • Nyupptäckt sjukdom 
  • Ny/ändrad medicinering
  • Nytillkommen allergi/överkänslighet
• Levnadsvanor
  • Alkohol
  • Tobak
  • Droger
• Aktuell graviditet
• Inmatade svar från mätvärden och provtagning

Angående svar från hälsodeklarationen ser du de svar som avviker (rödmarkerade svar), eller på annat sätt kan vara viktigt att notera (grå- eller grönmarkerade). Vill du se alla svar på alla frågor klickar du i rutan ”Övriga resultat” högst upp på sidan.

Alla mätvärden och undersökningsresultat som finns inmatade i Plustoo visas, antingen med en färggradient eller gråmarkerat. Vad gäller blodprover visas samma referensvärden som gäller för hälsoundersökningar, t ex blir glukos rödmarkerat för den nivå som er vårdenhet valt ska gälla för färger som visas vid olika nivåer i  hälsoundersökningen. Det kan t ex betyda att fastevärde för glukos >6,0 mmol/L markeras som rött (för det vill ni uppmärksamma är riskabel nivå i

hälsoundersökningen), även om det är inom referensintervall från ert laboratorium och  under gränsvärdet för diabetes (7,0). 

När du går vidare från Sammanfattningen kommer du till ”Klinisk undersökning och bedömning”. Här kan du fylla i statusundersökningen, för att slippa göra separat anteckning i journalsystemet. Börja med att klicka på ”Lås upp” i övre högra hörnet.

Genom att klicka på pennsymbolen kan du också lämna kommentar till deltagarens Hälsokonto, till journalen (t ex om något du vill kommentera i hälsodeklarationen) eller till grupprapporten (syns inte i Hälsokonto eller journal-PDF). För att minimera rutan igen klickar du på pennan igen.

Det du skriver under Bedömning hamnar i journal-PDF:en, men ingen annanstans.

Tjänstbarhetsintyg

Varje tjänstbarhetsbedömning (som alltså görs varje år) ska dokumenteras i ett tjänstbarhetsintyg. Av det ska det framgå om man är: 

• Tjänstbar
• Tjänstbar under vissa förutsättningar, eller 
• Inte är tjänstbar

Här skiljer det sig alltså från arbetsmiljöverkets tjänstbarhetsintyg, som inte kan utfärdas om någon inte är tjänstbar. Något annat som också skiljer är att det är du som läkare som avgör med vilka intervall tjänstbarhetsbedömningen ska grunda sig på en läkarundersökning (och inte bara på hälsodeklaration) och anpassas utifrån varje arbetstagare. Det innebär att för vissa arbetstagare, beroende på hälsotillstånd och arbetsuppgifter är mer frekventa, eller mer omfattande, läkarundersökningar nödvändiga jämfört med andra, där det kan räcka med att tjänstbarhetsbedömningen baseras på hälsodeklarationer under en lång tid efter den första läkarundersökningen.

I tjänstbarhetsintyget dokumenterar du:

• Om intyget grundar sig på: 
  • Läkarundersökning (om du träffat individen), eller
  • Hälsodeklaration (om du t ex sett ifyllt frågeformulär eller samtalat med individen per telefon)
    
    
• Om arbetsgivaren i den medicinska kontrollen inkluderat:
  • Drogtest och resultat därav (ev kommentar syns på intyget)
  • Alkoholmarkörer och resultat därav (ev kommentar syns på intyget)
    
    
• Om personen är:
  • Tjänstbar
  • Tjänstbar med förbehåll (vilket i sådana fall specificeras)
  • Inte tjänstbar
    
    
• När nästa tjänstbarhetsbedömning ska göras (max ett år till nästa)
  
  
• Om nästa tjänstbarhetsbedömning ska baseras på:
  • Läkarundersökning, eller 
  • Hälsodeklaration
    
    
• När nästa läkarundersökning ska göras (anpassas för varje individ), eller om ingen ska göras t ex för att individen ska sluta på arbetsplatsen.
  
  
• Samtycke att skicka intyg inkl kommentarer och bevakning till arbetsgivaren.

Intyget signeras sedan digitalt genom att klicka på ”Signera intyg digitalt”. När intyget signerats skickas det automatiskt till deltagarens hälsokonto samt till arbetsgivarkontot, om det finns ett sådant kopplat. Om det finns en integration med journalprogramvaran skickas sammanfattningen och intyget automatiskt till journalen. I annat fall måste sammanfattning och intyg sparas ner lokalt för att sparas in i journalen. 

Tjänstbarhetsintyget har inte samma utseende som det förslag till intyg som finns från Strålsäkerhetsmyndigheten. Dock behöver ett intyg inte följa deras utseende och vi har valt att följa samma format som Arbetsmiljöverkets intyg. Strålsäkerhetsmyndigheten har informerats och har inget att invända mot det. Dock behöver arbetsgivaren informeras om att intyget ser annorlunda ut än det som de är vana att se.  

Här kan du läsa mer

SSMFS 2018:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning

Vägledning till föreskriften