INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Vad läkarundersökningen ska innehålla

Enligt AFS 2019:3 

Om HUR läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska gå till

  1. uppgifter inhämtas om 
    1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, 
    2. tidigare och nuvarande fysiska och psykiska sjukdomar, med särskild inriktning på sjukdom eller annan ohälsa som kan ge
      i. akut medvetandepåverkan,
      ii. benägenhet för blodtrycksfall, eller
      iii. orsaka annan plötslig svaghet, 
    3. läkemedelsanvändning och tobaksbruk, och 
    4. alkohol- och drogvanor, 
  2. klinisk undersökning genomföras avseende hjärta och lungor, 
  3. blodtryck bestämmas, 
  4. arbetsprov med EKG-registrering under maximal arbetsbelastning utföras 
    1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och  
    2. återkommande
      i. för arbetstagare under 40 år, med högst 5 års mellanrum, med längsta giltighet till 42 års ålder,
      ii. för arbetstagare som har fyllt 40 år, men inte 50 år, med högst 2 års mellanrum, med längsta giltighet till 51 års ålder, och
      iii. för arbetstagare som har fyllt 50 år, med högst 12 månaders mellanrum, 
  5. i övrigt ingå vad som kan behövas för att bedöma om arbetstagaren löper risk för ohälsa i samband med fysiskt ansträngande arbete vid klättring med stor nivåskillnad, och 
  6. en bedömning göras avseende sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetssituation. 

 

Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa. I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 15 § finnas. Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 12 månader, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta. 

 

Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen enligt punkt 2, visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid klättring med stor ni­våskillnad enligt 71 §.


Förutsättningar för en bra medicinsk kontroll

För att utföra medicinska kontroller vid arbeten som innebär klättring med stor nivåskillnad, står i föreskriften att läkaren som utför kontrollerna bör ha god kunskap om: 

  1. vad arbetsmiljöarbete innebär, 
  2. om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden, och 
  3. klinisk kompetens att undersöka och utreda relaterade besvär.

För att kunna uppfylla de första två kraven kan man som läkare ställa krav på att få information om den aktuella arbetsplatsen och helst har fått besöka den, för att skapa sig en uppfattning om hur den aktuella fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön är beskaffad och arbetsgivarens mognadsgrad i arbetsmiljöarbetet. Det görs helst tillsammans med ett team med exempelvis företagssköterska, arbetsmiljöingenjör och ergonom.

Föreskriften säger också att den medicinska kontrollen ska innefatta en sambandsbedömning ”I en beställning av medicinska kontroller ska ingå att den som utför den medicinska kontrollen ska bedöma om det i kontrollen framkommer teck­en på samband mellan ohälsa – generellt eller individuellt – och faktorer i ar­betsmiljön, och om möjligt föreslå åtgärder.” (13 § AFS 2019:3). För att göra en sådan bedömning av sambandet krävs att man har en del kunskap kring klättring med stor nivåskillnad och dess risker.


Checklista - Läkarbesöket


Om sammanfattningen på Plustoo.com

Information från hälsodeklarationen

Hälsodeklarationens syfte är att underlätta vid anamnesupptagandet, så att man inte missar någon viktig del och följer föreskriften. Deltagaren får i lugn och ro svara på frågor, vilket blir ett bra sätt att förbereda sig inför den medicinska kontrollen. Man har haft tid att kontrollera årtal och tidigare exponeringar och undersökningar. Det finns inget sätt att garantera att de svar deltagaren ger, varken i hälsodeklarationen eller i samtalet är korrekta, en namnunderskrift gör egentligen ingen juridisk skillnad. Det är upp till deltagaren att välja vilka svar man ger angående sin hälso- och arbetssituation. Vissa saker kan objektivt verifieras genom mätningar och undersökningar, men inte allt. Det är en viktig uppgift för utföraren att på ett pedagogiskt sätt få deltagaren att förstå att syftet med den medicinska kontrollen är att värna deltagarens och dess kollegors hälsa och säkerhet. 


I Hälsodeklarationens inledning syns deltagarens svar på hur denne ser på sin exponering hos nuvarande och tidigare arbetsgivare och också på fritiden. I den här delen är det inget som rödmarkeras.

Höjdarbete och särskilt klättring ställer höga krav på fysisk arbetsförmåga, varför man i hälsodeklarationen får frågor om man har tillstånd, som skulle kunna leda till plötslig funktionsförlust. 

Ovanstående frågor avser att se om det finns astmatiska besvär, som skulle kunna utgöra problem vid arbetsuppgifter i stark kyla, men starka dofter eller isocyanater t ex. 

 

Man får också svara på frågor om man har kroppsliga smärttillstånd och dess relation till arbetet: 


Frågor ställs också om sömnbesvär, för att efterhöra risk för plötslig trötthet: 


Frågor ställs också kring upplevda syn-, hörsel- och balansrubbningar, bruk av läke-, njutnings-, missbruks- eller dopningsmedel med inverkan på vakenhet, omdöme eller blodtryck samt tidigare kontakter med den psykiatriska vården.




Mätningar och undersökningsresultat

I dagsläget överförs tyvärr inte resultat av provtagning undersökningsresultat från journalprogramvaran. För att resultatet ska nå deltagaren via hälsokontot och sammanräknas till gruppstatistik kan det ändå vara värt dubbelarbetet att manuellt föra in resultaten i Plustoo. Man kan arbeta på olika sätt, men ett sätt kan vara att företagssköterskan noterar resultat av lungröntgen i Plustoo. Annars måste man tyvärr hoppa mellan journalen och Plustoo, fram till den elektroniska kommunikationen programvarorna emellan fungerar.

Under mätvärden syns t ex BMI, blodtryck, ev ortostatiskt test och syn. Resultaten syns oavsett om de är normala (grönmarkerade) eller utanför referensintervall (rödmarkerade). 

Under undersökningsresultat återfinns resultat av provtagning och arbets-EKG:


Arbets-EKG görs för att så långt möjligt upptäcka sådan tidig eller latent hjärt-kärlsjukdom, som kan utgöra en

risk vid maximal fysisk ansträngning. 



Bedömning för Tjänstbarhetsintyg

Tjänstbarhetsintyg för klättring med stor nivåskillnad ska inte utfärdas för arbetstagare som har en diagnos eller hälsotillstånd, som innebär en ökad risk för att drabbas av händelser, som kan leda till ohälsa, skada eller olycksfall. Exempel på händelser är 

  • plötslig medvetandeförlust
  • nedsatt uppmärksamhet, koncentrationsförmåga eller initiativförmåga 
  • förlust/nedsättning av vitala funktionsförmågor som andning, blodcirkulation eller kommunikationsförmåga 
  • nedsatt balans eller koordinationsförmåga 
  • betydande begränsning av rörligheten. 

 

För att utfärda tjänstbarhetintyg i Plustoo, klicka antingen på ”Gå vidare” eller på ”Intyg/utlåtande” i vänstermenyn.


Först väljer man om bedömningen lett fram till att ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas, eller inte. Man kan också fylla i att deltagaren inte är bedömd, vilket gör att den ändå räknas in i statistiken, men markeras som en inte genomförd medicinsk kontroll.

Om man väljer att inte utfärda tjänstbarhet kommer man få valet att fylla i ett utlåtande istället, för att ändå kunna kommunicera resultaten till arbetsgivaren.

Nästa uppgift att fylla i är vilka datum intyget ska gälla mellan.

Enligt rekommendation från Arbetsmiljöverket kan tjänstbarhetsintyget ”framåtdateras” upp till två månader, för att minska överlapp, så intyget kan börja gälla från och med dagen efter att tidigare tjänstbarhetsintyg löper ut.


Utifrån från-och-med-datumet räknar sedan programvaran automatiskt ut när tjänstbarhetsintyget slutar gälla, förutsatt att man vill följa det intervall som anges av föreskriften. ”Nästa medicinska kontroll föreslås ske” sätts automatiskt till 1 månad före utgångsdatumet, men kan justeras utifrån lokala förutsättningar t ex med lång väntetid för arbets-EKG, eller att man vet att man har långa väntetider till behörig läkare. Om man kommer fram till att det inte finns någon exponering kan man kryssa i att ingen nästa kontroll föreslås.



Vad gäller arbets-EKG sätts nästa föreslagna datum automatiskt utifrån deltagarens ålder. 

  • Under 40 år: Med 5 års mellanrum, med längsta giltighet till 42 års ålder (dvs om man är 38 år vid medicinska kontrollen och ett arbets-EKG just gjorts sätts nästa föreslagna arbets-EKG till om 4 år, då deltagaren fyller 42). 
  • 40-50 år: Med högst 2 års mellanrum, med längsta giltighet till 51 års ålder
  • > 50 år: Med högst 12 månaders mellanrum


I intygets sista del kan kommentarer till deltagaren och arbetsgivaren ges. Kommentaren kommer ses av båda, varför vi inför en påminnelse om att inhämta samtycke. Om ”nej” fylls i kommer det inte gå att skicka intyget.



När du är färdig med intyget, klickar du på ”Spara” och sedan ”Signera intyg digitalt”. Du får frågan om du vill förhandsvisa, vilket kan vara bra, för att se att exempel alla datum stämmer innan man skriver under.


Utkastet visas i webbfönstret. När du stänger det kommer du tillbaka till Plustoo och signerar tjänstbarhetsintyget, varefter det signerade intyget visas för påtitt. Det kan sedan sparas ner för att läggas in i journalen som dokument.



Även sammanfattningen kan sparas som dokument genom att klicka på ”Skriv ut” och sedan spara som PDF. I kommande versioner kan detta steg förhoppningsvis automatiseras.


Deltagaren kan sedan logga in med Bank-ID på todaytoo.com för att se sitt intyg där.


Intervall medicinska kontroller