Fibrosframkallande damm - Asbest och syntetiska oorganiska fibrer - Beskrivning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

• Syfte
• Bakgrund
  • Förekomst
  • Upptag i kroppen
  • Hälsoeffekter
• Sammanställning av föreskrift och vägledning
  • Föreskrifter om anordnandet av medicinska kontroller
  • Föreskrifter om återkoppling från medicinska kontroller
  • Föreskrifter om NÄR medicinska kontroller ska göras
• Vägledning för företagshälsan

Syfte

Syftet med föreskriften Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2023:15 är enligt 1 kap. 1§ att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom medicinska kontroller som

1. visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
2. ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på expone­ring, och
3. ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen.

Som stöd för företagshälsan att utföra en medicinsk kontroll som lever upp till syftet innehåller HPI:s tjänst en hälsodeklaration (för att undersöka deltagarens bild av sitt hälsotillstånd, aktuella besvär och sin arbetsmiljö), stöd för den kliniska undersökningen samt automatgenererade och redigerbara råd till deltagare och arbetsgivare.

Bakgrund

Förekomst

Asbest är ett mineral, som började användas industriellt först i början av 1900-talet pga dess goda isolerande egenskaper. Asbest är totalförbjudet i Sverige sedan 1982, men exponering förekommer fortfarande vid bland annat rivnings- och renoveringsarbeten. Internationellt pågår asbestbrytning fortfarande och användningen är fortsatt relativt omfattande, vilket är viktigt att ha i åtanke hos dem som arbetat mycket utomlands. 

Exempel på arbeten där asbestexponering fortfarande förekommer i Sverige:
 

• Byggnads- och rivningsarbete
• Rörisolering
• Skeppsvarv
• Ugnsrenovering 
• Ventilationsservice (äldre ventilation) 
• Bromsbandsarbete (äldre bromsar) och kopplingslameller. 

Arbete med asbest kräver tillstånd, utbildning, riskbedömning, förebyggande av dammspridning och skyddsutrustning. 

Syntetiska oorganiska fibrer används som isoleringsmaterial i hus, bromsbelägg, glasfiberarmerad plast med mera. Det är inte alla syntetiska oorganiska fibrer som omfattas av medicinska kontroller. Krav på medicinska kontroller gäller exempelvis inte för arbete med stenull, mineralull eller glasull, som inte har samma hälsovådliga egenskaper som andra varianter. 

Upptag i kroppen

Asbest och syntetiska fibrer tas framför allt upp via luftvägarna. Asbestfibrer är tunna och lätta och svävar länge i luften. Efter inandning kan de fastna i alveolerna och kan transporteras vidare till lungsäck eller bukhinna. Även syntetiska oorganiska fibrer kan fastna i alveolerna, och mycket talar för att även de kan transporteras vidare.

Hälsoeffekter

Dammpartiklars hälsoeffekter bestäms bland annat av dess storlek, beståndsdelar, biotillgänglighet och biobeständighet (biopersistens). Partiklar större än ca 5 μm orsakar ofta irritation i hud, ögon och övre luftvägar, medan partiklar mindre än ca 5 μm kan tränga djupare ner i luftvägarna och deponeras i de minsta luftrören och lungblåsorna. 

Kroppens normala reaktioner på främmande material deponerade i lungvävnad är lokal sensorisk nervretning och inflammatorisk reaktion, vilket ger klåda och irritation i slemhinnor.

Vid långvarig eller upprepad exponering kan mer bestående reaktioner uppkomma, som bindvävsomvandling i lungvävnad och tumörer. Hur långvarig exponeringen blir bestäms till stor del av fibrernas form och kemiska sammansättning. Flimmerhåren i luftvägsepitelet är viktiga för att avlägsna deponerat damm och fibrer och transportera dessa till svalget där det mesta sväljs. 

Asbest kan orsaka 

• Lungfibros (asbestos); en progressiv sjukdom, som kräver ca 25 års relativt hög exponering för att utvecklas. Få fall i Sverige idag.
• Lungcancer, där tobaksrökning ger en betydande riskökning. Liksom för asbestos är risken proportionerlig med (kumulativ) dos, men även måttlig exponering ger ökad risk. Latenstid är ofta 20–30 år.
• Mesoteliom (=tumörer i lungsäck, bukhinna) är i 90 % är relaterad till asbestexponering. Den har ofta lång latenstid, 30–60 år, men kräver inte så hög exponering, räcker med måttlig exponering.
• Pleuraplack. Pleuraplack är en godartad bindvävsomvandling i det yttre av de båda lungsäcksbladen och har en latenstid på 20–50 år efter exponering påbörjats. Det är en tydlig markör för asbest (90 % har varit exponerade på arbete eller fritid), men utgör inte förstadiet till senare sjukdom och påverkar mycket sällan lungfunktionen.

Syntetiska oorganiska fibrer kan orsaka 

• Lungfibros
• Pleuraplack.
• Misstanke finns om att även tumörsjukdomar kan utvecklas, precis som vid asbestexponering.

Hudirritationer kan uppkomma vid hantering som innebär direktkontakt med damm. Hudreaktioner kan även orsakas av de tillsatsmedel som finns i vissa material. 

Sammanställning av föreskrift och vägledning

I andra kapitlet i AFS 2023:15 kan du läsa generella regler om hur arbetsgivaren ska göra för att anordna den medicinska kontrollen och hur återkopplingen ska göras (samma bestämmelser för alla medicinska kontroller som regleras i AFS 2023:15). 

I kapitel 6 samt i bilaga 6 kan du läsa mer om vad som gäller specifikt kring arbete med fibrosframkallande damm.