INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Syfte

Syftet med föreskriften Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2019:3 är enligt att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom medicinska kontroller som

  1. visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
  2. ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på expone­ring, och
  3. ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen.


Som stöd för företagshälsan att utföra en medicinsk kontroll som lever upp till syftet innehåller HPI:s tjänst en hälsodeklaration (för att undersöka deltagarens bild av sitt hälsotillstånd, aktuella besvär och sin arbetsmiljö), stöd för den kliniska undersökningen samt automatgenererade och redigerbara råd till deltagare och arbetsgivare.


Bakgrund

Förekomst

Asbest är ett mineral, som började användas industriellt först i början av 1900-talet pga dess goda isolerande egenskaper. Asbest är totalförbjudet i Sverige sedan 1982, men exponering förekommer fortfarande vid bland annat rivnings- och renoveringsarbeten. Internationellt pågår asbestbrytning fortfarande och användningen är fortsatt relativt omfattande, vilket är viktigt att ha i åtanke hos dem som arbetat mycket utomlands. 

 

Exempel på arbeten där asbestexponering fortfarande förekommer i Sverige:
 

  • Byggnads- och rivningsarbete
  • Rörisolering
  • Skeppsvarv
  • Ugnsrenovering 
  • Ventilationsservice (äldre ventilation) 
  • Bromsbandsarbete (äldre bromsar) och kopplingslameller. 

 

Arbete med asbest kräver tillstånd, utbildning, riskbedömning, förebyggande av dammspridning och skyddsutrustning. 

 

Syntetiska oorganiska fibrer används som isoleringsmaterial i hus, bromsbelägg, glasfiberarmerad plast med mera. Det är inte alla syntetiska oorganiska fibrer som omfattas av medicinska kontroller. Krav på medicinska kontroller gäller exempelvis inte för arbete med stenull, mineralull eller glasull, som inte har samma hälsovådliga egenskaper som andra varianter. Här kan du läsa mer om vilka typer och nivåer som kräver medicinska kontroller: AFS 2004:1 Syntetiska Oorganiska Fibrer

Upptag i kroppen

Asbest och syntetiska fibrer tas framför allt upp via luftvägarna. Asbestfibrer är tunna och lätta och svävar länge i luften. Efter inandning kan de fastna i alveolerna och kan transporteras vidare till lungsäck eller bukhinna. Även syntetiska oorganiska fibrer kan fastna i alveolerna, och mycket talar för att även de kan transporteras vidare.

Hälsoeffekter

Dammpartiklars hälsoeffekter bestäms bland annat av dess storlek, beståndsdelar, biotillgänglighet och biobeständighet (biopersistens). Partiklar större än ca 5 μm orsakar ofta irritation i hud, ögon och övre luftvägar, medan partiklar mindre än ca 5 μm kan tränga djupare ner i luftvägarna och deponeras i de minsta luftrören och lungblåsorna. 

 

Kroppens normala reaktioner på främmande material deponerade i lungvävnad är lokal sensorisk nervretning och inflammatorisk reaktion, vilket ger klåda och irritation i slemhinnor.

 

Vid långvarig eller upprepad exponering kan mer bestående reaktioner uppkomma, som bindvävsomvandling i lungvävnad och tumörer. Hur långvarig exponeringen blir bestäms till stor del av fibrernas form och kemiska sammansättning. Flimmerhåren i luftvägsepitelet är viktiga för att avlägsna deponerat damm och fibrer och transportera dessa till svalget där det mesta sväljs. 

 

Asbest kan orsaka 

  • Lungfibros (asbestos); en progressiv sjukdom, som kräver ca 25 års relativt hög exponering för att utvecklas. Få fall i Sverige idag.
  • Lungcancer, där tobaksrökning ger en betydande riskökning. Liksom för asbestos är risken proportionerlig med (kumulativ) dos, men även måttlig exponering ger ökad risk. Latenstid är ofta 20–30 år.
  • Mesoteliom (=tumörer i lungsäck, bukhinna) är i 90 % är relaterad till asbestexponering. Den har ofta lång latenstid, 30–60 år, men kräver inte så hög exponering, räcker med måttlig exponering.
  • Pleuraplack. Pleuraplack är en godartad bindvävsomvandling i det yttre av de båda lungsäcksbladen och har en latenstid på 20–50 år efter exponering påbörjats. Det är en tydlig markör för asbest (90 % har varit exponerade på arbete eller fritid), men utgör inte förstadiet till senare sjukdom och påverkar mycket sällan lungfunktionen.

 

Syntetiska oorganiska fibrer kan orsaka 

  • Lungfibros
  • Pleuraplack.
  • Misstanke finns om att även tumörsjukdomar kan utvecklas, precis som vid asbestexponering.

 

Hudirritationer kan uppkomma vid hantering som innebär direktkontakt med damm. Hudreaktioner kan även orsakas av de tillsatsmedel som finns i vissa material. 


Sammanställning av föreskrift och vägledning

Föreskrifter om anordnandet av medicinska kontroller ur AFS 2019:3

 

Föreskrifter om återkoppling från medicinska kontroller


  

Föreskrifter om NÄR medicinska kontroller för fibrosframkallande damm ska göras


Föreskrifter om NÄR medicinska kontroller för fibrosframkallande damm: asbest, vissa syntetiska fibrer och kvarts, ska göras:

 (Asbest)

39 § Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller syssel­sätts i 

 

  1. arbete enligt 10 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest, när det anges i tillståndet,
  2. arbete enligt 11 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest, när det anges i tillståndet, eller om arbetet kan medföra att arbetstagaren exponeras för asbest haltigt damm mer än 50 timmar per kalenderår, 
  3. arbete enligt 12 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest, eller 
  4. annat arbete än som avses i 10-12 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest och som medför att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm mer än 50 timmar per kalenderår. 

 

(Syntetiska fibrer)
 40 § 
Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller syssel­sätts i arbete, som medför exponering i mer än 50 timmar per kalenderår för sådana 

  1. eldfasta keramiska fibrer, 
  2. specialfibrer, eller 
  3. kristallina fibrer som omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om syntetiska oorganiska fib­rer. 

Detta gäller dock inte i verksamheter där material som innehåller mindre än 5 viktprocent syntetiska oorganiska fibrer hanteras.
 

(Kvarts)
 
41 § Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som, enligt en exponeringsbedömning enligt 7 § andra stycket 4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kvarts – sten­damm i arbetsmiljön, kommer att sysselsättas eller sysselsätts i ett arbete

  1. där halten respirabelt damm av kvarts eller kristobalit i luften uppgår till minst halva gränsvärdet, och 
  2. arbetet pågår under mer än 20 timmar per vecka under sammanlagt minst 3 månader per år. 

42 § Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 39, 40 och 41 §§ ska anordnas och genomföras 

  1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 
  2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget. 

Vägledning för företagshälsan