Allergiframkallande kemiska produkter - Beskrivning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

• Syfte
• Bakgrund 
  • Förekomst
  • Hälsoeffekter
• Sammanställning av föreskrift och vägledning
  • Föreskrifter om anordnandet av medicinska kontroller
  • Föreskrifter om återkoppling från medicinska kontroller
  • Föreskrifter om när medicinsk kontroll ska göras
  • Föreskrifter om vem som får utföra undersökningen och hur den ska gå till
  • AV:s vägledning för utförare
• Källor och referenser

Syfte

Syftet med föreskriften Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2019:3 är enligt 1§ att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom medicinska kontroller som

1. visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
2. ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på expone­ring, och
3. ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen.

Som stöd för företagshälsan att utföra en medicinsk kontroll som lever upp till syftet innehåller HPI:s tjänst en hälsodeklaration (för att undersöka deltagarens bild av sitt hälsotillstånd, aktuella besvär och sin arbetsmiljö), stöd för den kliniska undersökningen samt automatgenererade och redigerbara råd till deltagare och arbetsgivare.

Bakgrund

Det finns många ämnen i arbetslivet som kan ge upphov till olika typer av allergier, till exempel rinit vid kontakt med försöksdjur eller kontakteksem av handskar. I föreskrifterna om medicinska kontroller tas några sådana ämnen upp specifikt.

Enligt 32 – 35 §§ ska de som utsätts för farliga kemiska produkter som klassificeras som H317 eller H334 på grund av sitt innehåll av epoxiplastkomponenter, formaldehydhartser, metakrylater, eller akrylater genomgå medicinsk kontroll innan man påbörjar arbetet. Något tjänstbarhetsintyg behövs inte och uppföljande medicinsk kontroll behövs bara om man utvecklar nya besvär.

Enligt 36 – 38 §§ ska de genomgå medicinska kontroller med bedömning av tjänstbarhetsintyg om de utsätts för:

1. Farliga kemiska produkter som klassificeras som H334  på grund av sitt innehåll av 
   1. diisocyanater, 
   2. organiska syraanhydrider,
       
2. Kemiska produkter som innehåller 
   1. etyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka,
   2. metyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka, eller
       
3. Isocyanater som bildas när ett ämne bryts ned i mindre beståndsdelar vid uppvärmning, det vill säga termisk nedbrytning. 

Kravet på tjänstbarhetsintyg för arbete med någon av ovanstående produkter gäller även om arbetstagaren använder s.k. ”friskluftsmask”.
 

Förekomst

Allergiframkallande kemiska produkter enligt 32-35 §§ 

Epoxiplastkomponenter kan ingå i limmer, lacker, fogfria golv, gjutnings- och lamineringsprocesser, kompositmaterial med mera. 

Formaldehydhartser kan ingå i det bindemedel som används vid tillverkning av boardmaterial och träskivor. Krav på medicinsk kontroll gäller inte för hantering av formaldehydlösningar. 

Akrylater används vid tillverkning av akrylatplast, som kan ingå i lacker, limmer, fogfria golv, tandfyllningsmaterial, UV-härdande akrylatlack med mera. Färg, som i handeln benämns ”akrylatfärg”, till exempel väggfärg, innehåller inte dessa akrylater. 

Metakrylater kan ingå i lim, men även i tandfyllningsmaterial och tandproteser. 

Allergiframkallande kemiska produkter enligt 36-38 §§ 

Isocyanater är utgångsämnen som används för framställning av olika härdplaster, framför allt för framställning av olika varianter av polyuretanplast (PUR). PUR används som solid plast, men också som skumplast, lim, lack, folie och isolering. Utgångsämnena är mycket reaktiva och ofta biologiskt aktiva, vilket betyder att när de kommer i kontakt med hud och slemhinnor har de potential att ge upphov till irritationssymptom och allergiska reaktioner (sensibilisering). När utgångsämnena är helt uthärdande och bildat färdigtillverkade härdplaster innebär de inte längre någon hälsorisk, så länge de inte hettas upp. Vid slipning, svetsning, skärning och liknande kan utgångskomponenterna åter frigöras från materialet.

Ur ett kemiskt perspektiv är isocyanater organiska föreningar som innehåller minst en isocyanatgrupp. Föreningar som innehåller en sådan grupp kallas monoisocyanater. Ämnen med två grupper kallas diisocyanater. Det är bara diisocyanater som hanteras tekniskt, medan monoisocyanater är en oönskad biprodukt som uppstår vid arbete med material som innehåller diisocyanater och/eller kväveinnehållande ämnen. Gruppen isocyanater har varierande egenskaper. Vid rumstemperatur är en del i form av mer eller mindre trögflytande vätskor, andra är i pulverform och några är gasformiga. Luktgränsen ligger över det hygieniska gränsvärdet och fungerar därför inte som varning för exponering. 

Organiska syraanhydrider används som härdare vid arbete med epoxiplastkomponenter och tillverkning av kompositmaterial. 

Etyl-2-cyanoakrylat och metyl-2-cyanokarylat ingår i olika ”superlimmer”. Tandvårdspersonal hanterar ofta akrylatplast vid tandfyllning och akrylatplastkomponenterna som används i tandvården är ofta mycket allergena. 

I tabellerna nedan, hämtade från Prevents faktablad ”Arbeta säkert med isocyanater” finns exempel på vilka produkter som kan innehålla isocyanater samt vid vilka verksamheter isocyanater kan bildas vid upphettning: 

Hälsoeffekter

Allergiframkallande kemiska produkter enligt 32–35 §§ 

De kemiska produkter som regleras i 32 §, är mycket retande för luftvägar, ögon

eller hud, och kan orsaka 

• luftvägsallergier i lungorna (astma) och i nässlemhinnan (rinit)
• ögonbesvär
• hudbesvär som klåda, allergiska kontakteksem, hudsprickor med mera.
   

Allergiframkallande kemiska produkter enligt 36–39 §§ 

Ämnena som regleras i 36 § är mycket irriterande för luftvägar, ögon eller hud och kan orsaka: 

• akuta svårigheter att andas (ospecifik akutreaktion)
• allergier i lungorna (astma) och i nässlemhinnan (rinit) 
• hyperreaktivitet/överreaktion i luftvägarna, så att personen får besvär av kall luft eller starkt doftande ämnen som parfym, blommor eller tobaksrök
• ögonbesvär 
• hudbesvär som klåda eller allergiska kontakteksem. 

Astma och hyperreaktivitet

Astma innebär att man upplever andnöd och/eller pip i bröstet, vilket orsakas av inflammation i större och mindre luftvägarna och/eller att luftrören har lätt att ihop sig (bronkiell hyperreaktivetet och bronkospasm). Astman kan orsakas av allergiska mekanismer (sensibiliering mot allergen) eller icke-allergiska. Sensibilisering förekommer via både IgE- och IgG-medierade och hittills okända mekanismer.

Det vanligaste är isocyanatbetingade luftvägsbesvär utan tecken på antikroppsmedierad sensibilisering. Ett negativt RAST-test frikänner därför inte alls från samband med arbetsmiljön. För monoisocyanaterna har inga antikroppar påvisats.

Astmabesvären kan uppträda inom någon timme efter exponering, men kan också vara av fördröjd karaktär, –6 timmar efter exponering. Personer med hyperreaktiva luftvägar (känsliga för dofter, rök osv) är mer känsliga än andra och atopiker har en ökad risk att utveckla allergiska besvär. Sensibiliserade personer kan redan i mycket små mängder utveckla akut svår astma vid halter under det hygieniska gränsvärdet.

Isocyanatexponering kan orsaka en generell hyperreaktivitet i luftvägarna, som gör att man reagerar för olika starka dofter, irriterande ämnen som tobaksrök och bilavgaser eller för kall luft. Hyperreaktiviteten kan även kvarstå efter det att exponeringen för isocyanat upphört.

Näs- och ögonbesvär

Sensibilisering och slemhinneirritation sker inte bara i luftvägar, utan också i ögon, näsa och svalg. Det finns risk att utveckla allergisk rinit, vilket kan vara ett förstadium till utveckling av allergisk astma.

Hud

Upprepad hudkontakt för isocyanater och organiska syraanhydrider kan medföra eksem och hudsensibilisering (allergiska kontakteksem).

Sammanställning av föreskrift och vägledning

Föreskrifter om anordnandet av medicinska kontroller ur AFS 2019:3

Föreskrifter om återkoppling från medicinska kontroller

Föreskrifter om när medicinsk kontroll för allergiframkallande kemiska produkter ska göras:

Allergiframkallande kemiska produkter: epoxiplastkomponenter, formaldehydhartser, metakrylater och akrylater
 

32 § Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstaga­re som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär expone­ring för farliga kemiska produkter som klassificeras som H317² eller H334³ på grund av sitt innehåll av 

1. epoxiplastkomponenter, 
2. formaldehydhartser, 
3. metakrylater, eller 
4. akrylater. 

Detta gäller dock inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att expone­ringen för ovan nämnda ämnen är försumbar, och att personlig skyddsutrust­ning därför inte behövs. Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.
 

33 § Den medicinska kontrollen som avses i 32 § ska anordnas och genom­föras innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet. Om arbetstagaren redan har genomgått en medicinsk kontroll enligt 32 § inom 2 år före arbetets början, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny med­icinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.
 

34 § Den medicinska kontrollen som avses i 32 § ska anordnas och genom­föras för de arbetstagare, som efter påbörjat arbete visar tecken på luftvägs­sjukdom, hudsjukdom eller allergi, och har meddelat arbetsgivaren detta. Detta gäller för besvär som kan leda till ökad risk för ohälsa eller sjukdom i samband med arbete enligt 32 §. 

35 § När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 32 §, ska arbetsgivaren följa 10 § och se till att den medicinska kontrollen 

1. genomförs enligt bilaga 4 punkt 2, 
2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 32 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och 
3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 4 punkt 1. 

Allergiframkallande kemiska produkter: isocyanater, diisocyanater, syraan­hydrider, etylcyanoakrylater och metylcyanoakrylater
 

36 § Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller syssel­sätts i arbete som innebär exponering för
  

1. farliga kemiska produkter som klassificeras som H3344 på grund av sitt innehåll av 

a) diisocyanater, 

b) organiska syraanhydrider, 

2. kemiska produkter som innehåller 

a) etyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka, 

b) metyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka, eller 

3. isocyanater som bildas när ett ämne bryts ned i mindre beståndsdelar vid uppvärmning, det vill säga termisk nedbrytning. 

Detta gäller dock inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att expone­ringen för ovan nämnda ämnen i luft är försumbar, och att personlig skydds­utrustning i form av andningsskydd därför inte behövs. 

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt. 

37 § Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 36 § ska anordnas och genomföras 

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, 
2. 3-6 månader efter att arbetet har påbörjats, och 
3. återkommande med högst 2 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget. 

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 36 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

38 § När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 36 §, ska arbetsgivaren följa 10 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänst­barhetsintyg 

1. genomförs enligt bilaga 5 punkterna 3-5, 
2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 36 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och 
3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 5 punkt 1 eller 2. 

Föreskrifter om vem som får utföra undersökningen och hur den ska gå till (AFS 2019:3, bilaga 1)

Arbete med vissa allergiframkallande kemiska produkter (32-35 §§)

 Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen 

1. Den som utför en medicinsk kontroll med avseende på arbete med de aller­giframkallande produkter som anges i 32 § ska vara legitimerad läkare och ha
 

1. goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär, 
2. goda kunskaper om riskerna vid arbete med allergiframkallande kemiska ämnen och produkter, 
3. god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden, och 
4. klinisk kompetens att
   a) bedöma hudbesvär,
   b) bedöma allergiska besvär, och
   c) kunna tolka resultat från spirometriundersökningar. 

Läkarundersökning 

2. Vid läkarundersökningen ska

1. uppgifter inhämtas om
   a) tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,
   b) tidigare och nuvarande sjukdomar, med särskild inriktning på
   i. luftvägssjukdom,
   ii. hudsjukdom, och
   iii. allergi eller annan överkänslighet, och
   c) läkemedelsanvändning och tobaksbruk, 
2. klinisk undersökning genomföras avseende hud, och övre och nedre luftvägar, 
3. spirometriundersökning genomföras, 
4. i övrigt ingå vad som kan behövas för att bedöma om arbetstagaren löper risk för ohälsa i samband med arbete där allergiframkallande kemiska pro­dukter förekommer, och 
5. en bedömning göras avseende sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetssituation. 

Arbete med vissa allergiframkallande kemiska produkter (36-38 §§) där det krävs tjänstbarhetsintyg 

Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen och för att få utfärda tjänstbarhetsintyg 

1. Den som utför en medicinsk kontroll med avseende på arbete med de al­lergiframkallande produkter som anges i 36 §, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska vara legitimerad läkare och ha  

1. specialistkompetens inom 
   1. företagshälsovård,
   2. yrkesmedicin,
   3. yrkes- och miljömedicin, 
   4. arbets- och miljömedicin, 
   5. arbetsmedicin, eller 
   6. annan jämförlig specialitet, eller
      
      
2. godkänt resultat från
   a) Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning, och ha minst 2 års hel­tidstjänstgöring under handledning
   i. inom företagshälsovård eller motsvarande,
   ii. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller
   iii. inom Försvarsmakten, eller
   b) en kurs i medicinska kontroller med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en därmed jämförlig utbildning, och ha minst 2 års heltidstjänstgöring under handledning
   i. inom företagshälsovård eller motsvarande,
   ii. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller
   iii. inom Försvarsmakten.
   Läkaren ska även ha god kännedom om arbetstagarens exponering och ar­betsförhållanden. 

2. Den som utför en medicinsk kontroll av elever i grund- och gymnasiesko­lan med avseende på arbete med de allergiframkallande produkter som anges i 36 §, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska 

1. ha den kompetens som anges i punkt 1, eller 
2. vara legitimerad läkare och ha minst motsvarande 2 års heltidstjänstgö­ring inom skolhälsovård och ha godkänt resultat från
   a) en kurs i medicinska kontroller i arbetslivet med kursintyg från Arbets­miljöverket eller en därmed jämförlig utbildning, eller
   b) någon av de kurser för skolläkare som getts före 2010, där Arbetsmiljö­verket deltagit med utbildning om medicinska kontroller i arbetslivet, och ha
   i. goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär,
   ii. goda kunskaper om riskerna vid arbete med allergiframkallan­de kemiska ämnen och produkter,
   iii. god kännedom om den enskilda elevens exponering och arbets­förhållanden, och
   iv. ha klinisk kompetens att
   - bedöma hudbesvär,
   - bedöma allergiska besvär, och
   - kunna tolka resultat från spirometriundersökningar. 

Läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg 

3. Vid läkarundersökningen ska  

1. uppgifter inhämtas om
   a)tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,
   b) tidigare och nuvarande sjukdomar, med särskild inriktning på
   i. luftvägssjukdom,
   ii. hudsjukdom, och
   iii. allergi eller annan överkänslighet, och
   c) läkemedelsanvändning och tobaksbruk,
    
2. klinisk undersökning genomföras avseende
   a) övre- och nedre luftvägar, och
   b) hud, 
3. spirometriundersökning genomföras, 
4. i övrigt ingå vad som kan behövas för att bedöma om arbetstagaren löper risk för ohälsa i samband med arbete där allergiframkallande kemiska pro­dukter förekommer, och 
5. en bedömning göras avseende sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetssituation.

4. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen enligt punkt 3, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.
I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 15 § finnas.

Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 2 år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta. 

5. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen enligt punkt 3, visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet i de nedre luft­vägarna som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid arbete som innebär exponering för allergiframkallande kemiska produkter en­ligt 36 §. 

AV:s vägledning för utförare

Källor och referenser

Arbetsmiljöverkets föreskrift Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3) samt vägledning till dem som utför medicinska kontroller. 2018.

Prevents broschyr Arbeta säkert med isocyanater

Centrum för arbets- och miljömedicins faktablad om Isocyanater i arbetet.

Arbetssjukdom – skadlig inverkan – samband med arbete. Ett vetenskapligt underlag för försäkringsmedicinska bedömningar (sju skadeområden). Peter Westerholm (red). Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie, nr 2002:15.

Internetmedicin; Astma, yrkesrelaterad