Allergiframkallande kemiska ämnen- Beskrivning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

• Syfte
• Bakgrund 
  • Förekomst
  • Hälsoeffekter
• Sammanställning av föreskrift och vägledning
  • Föreskrifter om anordnandet av medicinska kontroller
  • Föreskrifter om återkoppling från medicinska kontroller
  • Föreskrifter om när medicinsk kontroll ska göras
  • Föreskrifter om vem som får utföra undersökningen och hur den ska gå till
  • AV:s vägledning för utförare
• Källor och referenser

Syfte

Syftet med föreskriften Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2023:15 är enligt 1 kap. 1§ att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom medicinska kontroller som

1. visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
2. ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på expone­ring, och
3. ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen.

Som stöd för företagshälsan att utföra en medicinsk kontroll som lever upp till syftet innehåller HPI:s tjänst en hälsodeklaration (för att undersöka deltagarens bild av sitt hälsotillstånd, aktuella besvär och sin arbetsmiljö), stöd för den kliniska undersökningen samt automatgenererade och redigerbara råd till deltagare och arbetsgivare.

Bakgrund 

Det finns många ämnen i arbetslivet som kan ge upphov till olika typer av allergier, till exempel rinit vid kontakt med försöksdjur eller kontakteksem av handskar. I föreskrifterna om medicinska kontroller tas några sådana ämnen upp specifikt.

Enligt 32 – 35 §§ ska de som utsätts för farliga kemiska produkter som klassificeras som H317 eller H334 på grund av sitt innehåll av epoxiplastkomponenter, formaldehydhartser, metakrylater, eller akrylater genomgå medicinsk kontroll innan man påbörjar arbetet. Något tjänstbarhetsintyg behövs inte och uppföljande medicinsk kontroll behövs bara om man utvecklar nya besvär.

Enligt 36 – 38 §§ ska de genomgå medicinska kontroller med bedömning av tjänstbarhetsintyg om de utsätts för:

1. Farliga kemiska produkter som klassificeras som H334  på grund av sitt innehåll av 
   1. diisocyanater, 
   2. organiska syraanhydrider,
       
2. Kemiska produkter som innehåller 
   1. etyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka,
   2. metyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka, eller
       
3. Isocyanater som bildas när ett ämne bryts ned i mindre beståndsdelar vid uppvärmning, det vill säga termisk nedbrytning. 

Kravet på tjänstbarhetsintyg för arbete med någon av ovanstående produkter gäller även om arbetstagaren använder s.k. ”friskluftsmask”.
 

Förekomst

Allergiframkallande kemiska ämnen enligt AFS 2023:15, 4 kap 

Epoxiplastkomponenter kan ingå i limmer, lacker, fogfria golv, gjutnings- och lamineringsprocesser, kompositmaterial med mera. 

Formaldehydhartser kan ingå i det bindemedel som används vid tillverkning av boardmaterial och träskivor. Krav på medicinsk kontroll gäller inte för hantering av formaldehydlösningar. 

Akrylater används vid tillverkning av akrylatplast, som kan ingå i lacker, limmer, fogfria golv, tandfyllningsmaterial, UV-härdande akrylatlack med mera. Färg, som i handeln benämns ”akrylatfärg”, till exempel väggfärg, innehåller inte dessa akrylater. 

Metakrylater kan ingå i lim, men även i tandfyllningsmaterial och tandproteser. 

Allergiframkallande kemiska ämnen enligt AFS 2023:15, 5 kap 

Isocyanater är utgångsämnen som används för framställning av olika härdplaster, framför allt för framställning av olika varianter av polyuretanplast (PUR). PUR används som solid plast, men också som skumplast, lim, lack, folie och isolering. Utgångsämnena är mycket reaktiva och ofta biologiskt aktiva, vilket betyder att när de kommer i kontakt med hud och slemhinnor har de potential att ge upphov till irritationssymptom och allergiska reaktioner (sensibilisering). När utgångsämnena är helt uthärdande och bildat färdigtillverkade härdplaster innebär de inte längre någon hälsorisk, så länge de inte hettas upp. Vid slipning, svetsning, skärning och liknande kan utgångskomponenterna åter frigöras från materialet.

Ur ett kemiskt perspektiv är isocyanater organiska föreningar som innehåller minst en isocyanatgrupp. Föreningar som innehåller en sådan grupp kallas monoisocyanater. Ämnen med två grupper kallas diisocyanater. Det är bara diisocyanater som hanteras tekniskt, medan monoisocyanater är en oönskad biprodukt som uppstår vid arbete med material som innehåller diisocyanater och/eller kväveinnehållande ämnen. Gruppen isocyanater har varierande egenskaper. Vid rumstemperatur är en del i form av mer eller mindre trögflytande vätskor, andra är i pulverform och några är gasformiga. Luktgränsen ligger över det hygieniska gränsvärdet och fungerar därför inte som varning för exponering. 

Organiska syraanhydrider används som härdare vid arbete med epoxiplastkomponenter och tillverkning av kompositmaterial. 

Etyl-2-cyanoakrylat och metyl-2-cyanokarylat ingår i olika ”superlimmer”. Tandvårdspersonal hanterar ofta akrylatplast vid tandfyllning och akrylatplastkomponenterna som används i tandvården är ofta mycket allergena. 

I tabellerna nedan, hämtade från Prevents faktablad ”Arbeta säkert med isocyanater” finns exempel på vilka produkter som kan innehålla isocyanater samt vid vilka verksamheter isocyanater kan bildas vid upphettning: 

Hälsoeffekter

Allergiframkallande kemiska ämnen enligt 4 kap 

De kemiska produkter som regleras i 4 kap, 1 §, är mycket retande för luftvägar, ögon

eller hud, och kan orsaka 

• luftvägsallergier i lungorna (astma) och i nässlemhinnan (rinit)
• ögonbesvär
• hudbesvär som klåda, allergiska kontakteksem, hudsprickor med mera.
   

Allergiframkallande kemiska produkter enligt 5 kap

Ämnena som regleras i 5 kap, 1 § är mycket irriterande för luftvägar, ögon eller hud och kan orsaka: 

• akuta svårigheter att andas (ospecifik akutreaktion)
• allergier i lungorna (astma) och i nässlemhinnan (rinit) 
• hyperreaktivitet/överreaktion i luftvägarna, så att personen får besvär av kall luft eller starkt doftande ämnen som parfym, blommor eller tobaksrök
• ögonbesvär 
• hudbesvär som klåda eller allergiska kontakteksem. 

Astma och hyperreaktivitet

Astma innebär att man upplever andnöd och/eller pip i bröstet, vilket orsakas av inflammation i större och mindre luftvägarna och/eller att luftrören har lätt att ihop sig (bronkiell hyperreaktivetet och bronkospasm). Astman kan orsakas av allergiska mekanismer (sensibiliering mot allergen) eller icke-allergiska. Sensibilisering förekommer via både IgE- och IgG-medierade och hittills okända mekanismer.

Det vanligaste är isocyanatbetingade luftvägsbesvär utan tecken på antikroppsmedierad sensibilisering. Ett negativt RAST-test frikänner därför inte alls från samband med arbetsmiljön. För monoisocyanaterna har inga antikroppar påvisats.

Astmabesvären kan uppträda inom någon timme efter exponering, men kan också vara av fördröjd karaktär, –6 timmar efter exponering. Personer med hyperreaktiva luftvägar (känsliga för dofter, rök osv) är mer känsliga än andra och atopiker har en ökad risk att utveckla allergiska besvär. Sensibiliserade personer kan redan i mycket små mängder utveckla akut svår astma vid halter under det hygieniska gränsvärdet.

Isocyanatexponering kan orsaka en generell hyperreaktivitet i luftvägarna, som gör att man reagerar för olika starka dofter, irriterande ämnen som tobaksrök och bilavgaser eller för kall luft. Hyperreaktiviteten kan även kvarstå efter det att exponeringen för isocyanat upphört.

Näs- och ögonbesvär

Sensibilisering och slemhinneirritation sker inte bara i luftvägar, utan också i ögon, näsa och svalg. Det finns risk att utveckla allergisk rinit, vilket kan vara ett förstadium till utveckling av allergisk astma.

Hud

Upprepad hudkontakt för isocyanater och organiska syraanhydrider kan medföra eksem och hudsensibilisering (allergiska kontakteksem).

Sammanställning av anordnande och återkoppling

I andra kapitlet i AFS 2023:15 kan du läsa generella regler om hur arbetsgivaren ska göra för att anordna den medicinska kontrollen och hur återkopplingen ska göras (samma bestämmelser för alla medicinska kontroller som regleras i AFS 2023:15). 

Vad gäller medicinska kontroller som gäller specifikt för allergiframkallande kemiska är det, som beskrivs ovan, viktigt att det framgår av beställning och riskbedömning om det gäller en medicinsk kontroll MED bedömning för tjänstbarhetsintyg (exponering för isocyanater, diisocyanater, syraan­hydrider, etylcyanoakrylater och metylcyanoakrylater) eller inte (exponering för epoxiplastkomponenter, formaldehydhartser, metakrylater och akrylater). 

Om den medicinska kontrollen ska göras MED bedömning för tjänstbarhetsintyg ska en sådan anordnas innan arbetstagaren sysselsätts i arbete, därefter 3-6 månader efter att arbetet har påbörjats och sedan återkommande med högst 2 års mellanrum (eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget).

Om den medicinska kontrollen gäller allergiframkallande kemiska ämnen där det INTE krävs bedömning för tjänstbarhetsintyg ska medicinsk kontroll göras innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet och sedan endast om man efter påbörjat arbete visar tecken på luftvägs­sjukdom, hudsjukdom eller allergi.

Mer om det kan du läsa i kapitel 4 (utan bedömning för tjänstbarhetsintyg) respektive kapitel 5 i AFS 2023:15.  

Föreskrifter om vem som får utföra undersökningen och hur den ska gå till hittar du i bilaga 4 respektive bilaga 5 i samma föreskrift. 

Källor och referenser

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2023:15).

Prevents broschyr Arbeta säkert med isocyanater

Centrum för arbets- och miljömedicins faktablad om Isocyanater i arbetet.

Arbetssjukdom – skadlig inverkan – samband med arbete. Ett vetenskapligt underlag för försäkringsmedicinska bedömningar (sju skadeområden). Peter Westerholm (red). Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie, nr 2002:15.

Internetmedicin; Astma, yrkesrelaterad