Nattarbete - Läkarstöd bedömning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

• Syfte, bakgrund och beskrivning (öppnas i ny flik)
• Vad läkarundersökningen ska innehålla
  • Enligt AFS 2019:3 
  • Förutsättningar för en bra medicinsk kontroll
• Checklista - Läkarbesöket
• Om sammanfattningen på Plustoo.com
  • Information från hälsodeklarationen
• Rådgivning och utlåtande
• Intervall medicinska kontroller

Vad läkarundersökningen ska innehålla

Enligt AFS 2019:3 

ska vid läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg: 

1. Uppgifter inhämtas om 
   1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, 
   2. sociala förhållanden, 
   3. tidigare och nuvarande sjukdomar, 
   4. läkemedelsanvändning och tobaksbruk, och 
   5. alkohol- och drogvanor 
2. en relevant klinisk undersökning genomföras, för att kunna bedöma om arbetstagaren löper risk för ohälsa i samband med nattarbete, 
3. blodtrycket bestämmas, 
4. i övrigt ingå vad som kan behövas för att bedöma om arbetstagaren löper risk för ohälsa i samband med arbete där nattarbete förekommer, och en be­dömning göras avseende sambandet mellan eventuella besvär och arbetstaga­rens aktuella arbetssituation. 

Förutsättningar för en bra medicinsk kontroll

För att utföra medicinska kontroller vid nattarbete, står i föreskriften att läkaren som utför kontrollerna bör ha god kunskap om:   

1. vad arbetsmiljöarbete innebär, 
2. om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden, och 
3. klinisk kompetens att undersöka och utreda relaterade besvär.

För att kunna uppfylla de första två kraven kan man som läkare ställa krav på att få information om den aktuella arbetsplatsen och helst har fått besöka den, för att skapa sig en uppfattning om hur den aktuella fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön är beskaffad och arbetsgivarens mognadsgrad i arbetsmiljöarbetet. Det görs helst tillsammans med ett team med exempelvis företagssköterska, arbetsmiljöingenjör och ergonom.

Föreskriften säger också att den medicinska kontrollen ska innefatta en sambandsbedömning ”I en beställning av medicinska kontroller ska ingå att den som utför den medicinska kontrollen ska bedöma om det i kontrollen framkommer teck­en på samband mellan ohälsa – generellt eller individuellt – och faktorer i ar­betsmiljön, och om möjligt föreslå åtgärder.” (13 § AFS 2019:3). För att göra en sådan bedömning av sambandet krävs att man har en del kunskap kring nattarbete och dess skadeverkningar.

Checklista - Läkarbesöket

Om sammanfattningen på Plustoo.com

Information från hälsodeklarationen

Hälsodeklarationens syfte är att underlätta vid anamnesupptagandet, så att man följer föreskrifterna och inte missar någon viktig. Att deltagaren i lugn och ro får svara på frågor blir ett bra sätt att förbereda sig inför den medicinska kontrollen. Man har haft tid att kontrollera årtal och tidigare exponeringar och undersökningar. Det finns inget sätt att garantera att de svar deltagaren ger, varken i hälsodeklarationen eller i samtalet är korrekta, en namnunderskrift gör egentligen ingen juridisk skillnad. Det är upp till deltagaren att välja vilka svar man ger angående sin hälso- och arbetssituation. Vissa saker kan objektivt verifieras genom mätningar och undersökningar, men inte allt. Det är en viktig uppgift för utföraren att på ett pedagogiskt sätt få deltagaren att förstå att syftet med den medicinska kontrollen är att värna deltagarens och dess kollegors hälsa och säkerhet. 

I Hälsodeklarationens inledning syns deltagarens svar på hur denne ser på sin exponering hos nuvarande och tidigare arbetsgivare och också på fritiden.

I den här delen frågar vi också om man har ensamarbete, vilket kan göra att särskild hänsyn behöver tas enligt föreskriften om ensamarbete. En riskbedömning behöver göras av arbetsgivaren.

Enligt föreskriften ska sociala aspekter efterfrågas i anamnesen. I hälsodeklarationen finns därför en fråga kring civilstånd, då det kan påverka förutsättningarna att klara nattarbete på ett bra sätt.

Längre episoder med förskjuten dygnsrytm kan orsaka sömnstörningar och bidra till ohälsa som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, mag-tarmbesvär och diabetes typ 2. 

Om man upplever sömnstörningar eller trötthet får man i hälsodeklarationen följdfrågor för att underlätta anamnesen och för att kartlägga sömnstörningens allvarlighetsgrad. Fördjupningsfrågorna är hämtade från Karolinska sleep questionnaire (KSQ), där frågorna om svårigheter att somna, störd/orolig sömn, för tidigt uppvaknade och upprepade uppvaknanden tillsammans utgör ett sömnkvalitetsindex, som mäter om man lider av insomni. Regelbundna uppvaknandebesvär är relativt vanliga hos unga och korrelerar ofta med långvarig stress och utmattningstillstånd (men också med depression). Man kan dock ha uppvaknandebesvär i andra sammanhang t ex om man har tidigt morgonarbete och måste stiga upp tidigt, vilket får vägas in vid bedömningen. Frågan om man är utmattad vid uppvaknande och frågan om egna snarkningar kan indikera om man har besvär med sömnapné. Om man på någon av frågorna i KSQ svarar ”alltid”, ”för det mesta” eller ”ofta” indikerar det att man har besvär med sin sömn som behöver adresseras på något sätt. 

Det följer sedan frågor hämtade ur Insomnia Severity Index (ISI). Dessa beskriver upplevelsen av sömnbesvär och dess konsekvenser. Det finns en poängskala för ISI, som i original utförande innehåller sju frågor. Utöver de fyra nedan också tre av ovanstående, som dock har annat tidsintervall och andra svarsalternativ än KSQ. Vi har i dagsläget därför inte konstruerat något index, men kommer lägga in det i kommande versioner för att man lättare snabbt ska kunna bedöma graden av sömnbesvär.

Sömnsvårigheter och stress samvarierar på många sätt. Det ena leder till det andra och kan enskilt och tillsammans leda till samma hälsoeffekter.

I hälsodeklarationen ställer vi två inledande screeningfrågor om stress.

Om man svarar ja på dem, får deltagaren sex följdfrågor hämtade från Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III). De tre inledande frågorna handlar om vilken grad av stress man upplever. Det finns ingen ”cutoff” för att ge ett resultat på individnivå, utan frågorna blir mer ett samtalsunderlag. På gruppnivå kan man jämföra gruppen med andra grupper i återkopplingen.

Därefter följer tre frågor kring utmattning, också dem med befintligt referensmaterial på gruppnivå, men ur ett individperspektiv fungerar de som samtalsunderlag.

Det finns en rad sjuktillstånd som kan orsakas, eller förvärras av nattarbete. Till dem hör hypertoni, annan hjärtkärlsjukdom, diabetes och magtarmbesvär. Om man svarar att man lider av något av dessa är det ett viktigt observandum, vilket bör leda till rådgivning och övervägande huruvida det är lämpligt med nattarbete ur medicinska skäl. Inte minst om något av tillstånden ter sig behandlingsresistent.

I hälsodeklarationen efterfrågas också psykisk sjukdom, sköldkörtelsjukdom och annan kronisk sjukdom, vilket kan vara konkurrerande orsaker till trötthet och också påverkas negativt av nattarbete.

Vissa ärftliga sjukdomar kan vara viktiga att ta i beaktan vid bedömningen av risknivå och samband.

Vad gäller allergi, astma, eksem, epilepsi och glaukom är de frågorna med av tekniska skäl, då frågorna om ärftlighet finns med i en och samma frågemodul som används i flera medicinska kontroller (när flera medicinska kontroller görs samtidigt är det bra om man slipper svara på samma fråga flera gånger).

Hereditär kolesterolemi, ärftlighet för hjärtsjukdom, hypertoni, diabetes och bröstcancer kan vara bra att veta för risk- och sambandsbedömning.

I hälsodeklarationen efterfrågas också levnadsvanor, då dessa har stor påverkan på risken för hjärt- och kärlsjukdom och cancer. Arbetar man natt, vilket i sig verkar vara en risk, är det ju bra om övriga levnadsvanor kan hållas på en så hälsosam nivå som möjligt.

Enligt föreskriften ska alkohol- och droganamnes utföras. I hälsodeklarationen efterfrågar vi följande:

I hälsodeklarationen ställs också frågor om läkemedel. Det finns också utrymme för deltagaren att ge en kommentar. I den rutan kan också företagssköterskan lägga in eventuella kommentarer inför undersökningen.

Rådgivning och utlåtande

I föreskriften står angivet att läkaren ska bedöma om arbetstagaren löper risk för ohälsa i samband med arbete där nattarbete förekommer, och en be­dömning göras avseende sambandet mellan eventuella besvär och arbetstaga­rens aktuella arbetssituation. Liksom för andra medicinska kontroller ska deltagaren få information och råd som resultatet av den medicinska kontrollen ger anledning till. Det finns från arbetsmiljöverket inte så mycket vägledning kring vilka råd man ska ge vid olika tillstånd, exempelvis under vilka förutsättningar man helt ska avråda från nattarbete. Kontrollen handlar mer om att försöka sammanväga risker vad gäller ärftlighet, hälsotillstånd och levnadsvanor. Problem i arbetsmiljön bör återrapporteras till arbetsgivaren, antingen via utlåtandet eller i aggregerad form i gruppåterrapporten.  Den medicinska kontrollen brukar vara ett bra tillfälle att lyssna in hur deltagaren ser på framtida arbetsförmåga i skiftarbete. Många försöker ”bita ihop” i det längsta, men kanske behöver man snarare stöd till att i tid börja fundera hur man vill ha det om tio år. Riskerna för att skiftarbete ska leda till ohälsa ökar också med ålder och antal år i skiftarbete.

Intervall medicinska kontroller