INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Förutsättningar för en bra medicinsk kontroll

För att utföra medicinska kontroller vid kadmiumexponering, står i föreskriften att läkaren som utför kontrollerna bör ha god kunskap om: 

  1. vad arbetsmiljöarbete innebär, 
  2. om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden, och 
  3. klinisk kompetens att undersöka och utreda relaterade besvär.

För att kunna uppfylla de första två kraven kan man som läkare ställa krav på att få information om den aktuella arbetsplatsen och helst har fått besöka den, för att skapa sig en uppfattning om hur den aktuella fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön är beskaffad och arbetsgivarens mognadsgrad i arbetsmiljöarbetet. Det görs helst tillsammans med ett team med exempelvis företagssköterska, arbetsmiljöingenjör och ergonom.

Föreskriften säger också att den medicinska kontrollen ska innefatta en sambandsbedömning ”I en beställning av medicinska kontroller ska ingå att den som utför den medicinska kontrollen ska bedöma om det i kontrollen framkommer teck­en på samband mellan ohälsa – generellt eller individuellt – och faktorer i ar­betsmiljön, och om möjligt föreslå åtgärder.” (13 § AFS 2019:3). För att göra en sådan bedömning av sambandet krävs att man har en del kunskap kring kadmium och dess skadeverkningar.


Vad läkarundersökningen ska innehålla

Enligt AFS 2019:3 bilaga 8 ska vid läkarundersökningen: 

  1. uppgifter inhämtas om 
    1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, 
    2. tidigare och nuvarande relevanta exponeringar för kadmium i ar­betet och under fritid, 
    3. tidigare och nuvarande sjukdomar, med särskild inriktning på njursjuk­dom, och 
    4. läkemedelsanvändning och tobaksbruk,
      (i hälsodeklarationen ställs frågor för att stötta anamnesupptagandet gällande detta)
       
  2. klinisk undersökning genomföras, som är relevant i samband med kad­miumexponering, 
    1. blodtrycket bestämmas, 
    2. kontroll utföras av eventuell förekomst av kadmium i urin, 
    3. kemisk diagnostik utföras avseende eventuell njurpåverkan, 
    4. i övrigt ingå vad som kan behövas för att bedöma om arbetstagaren löper risk för ohälsa i samband med arbete med kadmium, och 
    5. en bedömning göras avseende sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetssituation.
       
  3. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen enligt punkt 2, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa. I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 15 § finnas. Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 3 år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta.
     
  4. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen enligt punkt 2, visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid arbete som innebär expo­nering för kadmium enligt 54 §.

 

Om sammanfattningen på Plustoo.com

Information från hälsodeklarationen

Hälsodeklarationens syfte är att underlätta vid anamnesupptagandet, så att man inte missar någon viktig del och följer föreskriften. Deltagaren får i lugn och ro svara på frågor, vilket blir ett bra sätt att förbereda sig inför den medicinska kontrollen. Man har haft tid att kontrollera årtal och tidigare exponeringar och undersökningar. Det finns inget sätt att garantera att de svar deltagaren ger, varken i hälsodeklarationen eller i samtalet är korrekta, en namnunderskrift gör egentligen ingen juridisk skillnad. Det är upp till deltagaren att välja vilka svar man ger angående sin hälso- och arbetssituation. Vissa saker kan objektivt verifieras genom mätningar och undersökningar, men inte allt. Det är en viktig uppgift för utföraren att på ett pedagogiskt sätt få deltagaren att förstå att syftet med den medicinska kontrollen är att värna deltagarens och dess kollegors hälsa och säkerhet. 


I Hälsodeklarationens inledning syns deltagarens svar på hur denne ser på sin exponering hos nuvarande och tidigare arbetsgivare och också på fritiden. I den här delen är det inget som rödmarkerats.


Enligt föreskrifterna ska tjänstbarhetsintyg för arbete som innebär exponering för kadmium inte utfärdas för arbetstagare som har ett hälsotillstånd, som innebär ökad risk för ohälsa eller skada vid kadmiumexponering. De hälsobesvär som kadmiumexponering kan ge rör som ovan nämnts framförallt njurar, luftvägar och skelettet. De som har ökad risk att ta skada av det kan ju då vara de som redan har sjuktillstånd i dessa organ, eller som har något annat sjuktillstånd, som skulle förvärras av skador i dessa.


Svårbehandlat högt blodtryck riskerar att skada njurarna och omvänt riskerar en njurskada att försvåra behandlingen av högt blodtryck. Välbehandlad hypertoni är normalt sett inget absolut hinder att arbeta med kadmium.
(Vid nästa uppdatering av tjänsten kommer också frågor ställas också om diabetes, som riskerar orsaka njurskada)
 

Järnbrist ökar upptaget av kadmium från tarmen, eftersom upptaget sker med samma transportörer och vid järnbrist är upptaget uppreglerat.

Individer med njurskada som orsakats av andra faktorer än kadmium anses vara känsligare än friska individer och innebär oftast att man inte bör arbeta med kadmium.

Om man redan är diagnostiserad med benskörhet kan det vara onödigt att exponerat för kadmium, som troligen spär på osteoporos.

Vissa kroniska sjukdomar kan vara av betydelse. Reumatiska sjukdomar kan exempelvis medföra ökad risk för njursjukdom och njurskada. Migrän som anges i exemplet har emellertid ingen inverkan på bedömningen av tjänstbarhet, men lyser ändå rött för att man inte ska missa att uppmärksamma viktiga tillstånd.

Mycket höga nivåer av kadmiumexponering kan ge KOL och luftvägssjukdom, med så höga exponeringar förekommer troligen sällan idag. Det kan ändå vara bra att notera och följa utveckling av t ex biologiska exponeringskontroller och lungfunktion.


Cigarettrök innehåller kadmium och rökare får i sig mer kadmium från tobaksrök än vad man får i sig via maten. Det är lämpligt att lägga tid på rådgivande samtal för att åstadkomma rökstopp om man dessutom exponeras för kadmium på arbetsplatsen.

Man bör också informera deltagaren om att kadmiumdamm hamnar på händer och arbetskläder varför det är viktigt att informera om att cigaretter eller ny ”prilla” inte bör hanteras i arbetslokalerna.

 

Läkemedelsbruk kommer alltid rödmarkeras, oavsett läkemedel, för att man ska uppmärksamma om det är något som skulle kunna påverka bedömningen för tjänstbarhetsintyget.



Mätningar och undersökningsresultat

De mätningar som ska göras vid medicinska kontroller avseende kadmium är enligt föreskriften:

  • kontroll av blodtryck (överrisk för njurskada?)
  • kontroll av förekomst av kadmium i urin (mått på kadmiumhalt i kroppen)
  • kemisk kontroll avseende njurpåverkan (urinsticka, blodmarkörer)
  • kontroll av resultat av genomförda biologiska exponeringskontroller

Om resultaten matats in i Plustoo PC syns de sedan i sammanfattningen och man kan också få gruppstatistik på resultaten och deltagaren kan se resultaten i hälsokontot.



I sammanfattningen i Plustoo.com kommer detta sedan synas under mätvärden, grön- eller rödmarkerat beroende på om det är normalt eller förhöjt.

I dagsläget överförs tyvärr inte resultat av provtagning från journalprogramvaror, men kan manuellt föras in i Plustoo PC under fliken ”Provtagning”, om man scrollar ner till ”Venösa prover” respektive ”Urinprov”.



Blodstatus
 I sammanfattningen på Plustoo.com ser det sedan ut så här:

Blodstatus
Här är det bra att kontrollera om det finns kommentarer om järnbristanemi, då järnbrist ökar upptaget av kadmium.


Njurfunktionsmarkörer i blod och urin
Vid nedsatt njurfunktion behöver man utreda om det kan vara effekt av kadmiumexponering. Vid njursjukdom/skada blir bedömningen ofta att tjänstbarhetsintyg för arbete med kadmium inte kan utfärdas.


B-kadmium
Tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas för arbetstagare vars senaste biologiska exponeringskontroll visar att kadmiumhalten i blod överstiger det gränsvärde som innebär arbetsförbud. Man bör därför kontrollera hur biologiska exponeringskontrollerna legat. 


U-kadmium
Vid den medicinska kontrollen ska u-kadmium kontrolleras. U-Cd stiger med åldern, eftersom utsöndringen är långsam och man hela tiden samlar på sig kadmium i kroppen. I 20–30-årsåldern ligger nivåerna ofta på 0,1-0,2 µgram/g kreatinin, medan de i 50-60-årsåldern ligger på 0,5 µgram/g kreatinin.

Om kadmiumhalten i urin är högre än 

1 μmol/mol kreatinin, ökar risken för njurskada.

2 μmol/mol kreatinin, behöver orsaken till detta värde utredas, och åtgärder vidtas, så att arbetstagarens exponering för kadmium minskar.

5 μmol/mol kreatinin, behöver arbetstagarens kadmiumexponering upphöra.

 

Efter en känd hög kadmiumexponering är det lämpligt att undersöka arbetstagarens blod- och leverstatus samt utföra en dynamisk spirometri.


Tjänstbarhetsintyg

Klicka på ”Intyg/utlåtande” i vänstermenyn

Se länk för hur tjänstbarhetsintyg utfärdas i Plustoo.com.