INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Vad läkarundersökningen ska innehålla

Enligt AFS 2019:3, bilaga 7

Vid läkarundersökningen ska:

  1. uppgifter inhämtas om
    1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,
    2. tidigare och nuvarande relevanta exponeringar för kvicksilver i arbetet och under fritid,
    3. tidigare och nuvarande sjukdomar, och
    4. läkemedelsanvändning och tobaksbruk,
  2. neurologiskt status utföras, om neurologiska besvär finns,
  3. blodtryck bestämmas,
  4. kemisk diagnostik utföras avseende eventuell njurpåverkan
  5. i övrigt ingå vad som kan behövas för att bedöma om arbetstagaren löper risk för ohälsa i samband med arbete med kvicksilver, och
  6. en bedömning göras avseende sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetssituation.

Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen ovan, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.   

Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 3 år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta.

Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid arbete som innebär exponering för kvicksilver.

En biologisk exponeringskontroll ska ske genom analys av kvicksilverhalten i blod. Analysen ska utföras av laboratorium som har lämplig analysmetod och som kan uppvisa tillförlitlighet i sina analysresultat för kvicksilverhalten i blod. Kvicksilverhalten i blod ska anges i enheten nmol/L (nanomol per liter).

Förutsättningar för en bra medicinsk kontroll

För att utföra medicinska kontroller vid blyexponering, står i föreskriften att läkaren som utför kontrollerna bör ha god kunskap om: 

  1. vad arbetsmiljöarbete innebär, 
  2. om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden, och 
  3. klinisk kompetens att undersöka och utreda blyrelaterade besvär.

För att kunna uppfylla de första två kraven kan man som läkare ställa krav på att få information om den aktuella arbetsplatsen och helst har fått besöka den, för att skapa sig en uppfattning om hur den aktuella fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön är beskaffad och arbetsgivarens mognadsgrad i arbetsmiljöarbetet. Det görs helst tillsammans med ett team med exempelvis företagssköterska, arbetsmiljöingenjör och ergonom.

Föreskriften säger också att den medicinska kontrollen ska innefatta en sambandsbedömning ”I en beställning av medicinska kontroller ska ingå att den som utför den medicinska kontrollen ska bedöma om det i kontrollen framkommer teck­en på samband mellan ohälsa – generellt eller individuellt – och faktorer i ar­betsmiljön, och om möjligt föreslå åtgärder.” (13 § AFS 2019:3). För att göra en sådan bedömning av sambandet krävs att man har en del kunskap kring bly och dess skadeverkningar.

 

Checklista - Läkarbesöket


Om sammanfattningen på Plustoo.com

Information från hälsodeklarationen

Hälsodeklarationens syfte är att underlätta vid anamnesupptagandet, så att man inte missar någon viktig del och följer föreskriften. Deltagaren får i lugn och ro svara på frågor, vilket blir ett bra sätt att förbereda sig inför den medicinska kontrollen. Man har haft tid att kontrollera årtal och tidigare exponeringar och undersökningar. 

Det finns inget sätt att garantera att de svar deltagaren ger, varken i hälsodeklarationen eller i samtalet är korrekta, en namnunderskrift gör egentligen ingen juridisk skillnad. Det är upp till deltagaren att välja vilka svar man ger angående sin hälso- och arbetssituation. Vissa saker kan objektivt verifieras genom mätningar och undersökningar, men inte allt. 

Det är en viktig uppgift för utföraren att på ett pedagogiskt sätt få deltagaren att förstå att syftet med den medicinska kontrollen är att värna deltagarens och dess kollegors hälsa och säkerhet. 


I Hälsodeklarationens inledning syns deltagarens svar på hur denne ser på sin exponering hos nuvarande och tidigare arbetsgivare. I den här delen är det inget som rödmarkeras.

I nedre delen finns listat om man har svarat ”ja” på någon fritidsexponering för bly, vilket kan påverka blodblyvärden och bedömningen. Dessa rödmarkeras inte. Vad gäller jakt kan det innebära exponering för blyinnehållande ammunition. Jägare äter mer vilt än andra och om man använt blyinnehållande hagel t ex finns en relativt stor risk att få i sig det. 


Eftersom tjänstbarhetsintyg för arbete med bly inte ska utfärdas för deltagare

som har en diagnos eller hälsotillstånd, som innebär en ökad risk för ohälsa eller skada vid blyexponering ställs i hälsodeklarationen frågor som eftersöker just sådana diagnoser och hälsotillstånd. 

Deltagaren svarar på frågor kring om det finns några aktuella besvär (senaste 12 månaderna) som skulle kunna kopplas till skador på nervsystemet, eftersom bly kan påverka perifera nerver och ge domningar, stickningar, känselbortfall med mera. 



Kvinnor får också frågan om de är gravida eller ammar, eftersom man inte ska utfärda tjänstbarhetsintyg för de som är gravida eller som ammar. I det här exemplet syns alla svar och är rödmarkerade, men om deltagaren hade svarat nej hade de inte funnits med i listan. 


I hälsodeklarationen svarar man även på frågor om bakomliggande grundsjukdomar, som skulle kunna vara av betydelse. Även här är alla svar besvarande med ”ja”, annars hade de dolts i sammanfattningen.


Frågan om blodtryck och följdsjukdomar till hypertoni är relevant, eftersom blyexponering, via påverkan på njurarna, kan leda till förhöjt blodtryck. Man har då en extra känslighet och det är extra viktigt att man håller koll på exponeringen. 

Frågan om porfyri och blodsjukdom ställs då sjukdomar som innebär störning i själva blodbildningen, exempelvis porfyrisjukdom, kan göra det svårt att utreda eventuell blypåverkan hos arbetstagaren.

Järnbrist (i allmänt tal ofta ”blodbrist”) ger ökat upptag av bly ur mag-, tarmkanalen och är därför viktigt att behandla optimalt. Bly binds dessutom i de röda blodkropparna och förkortar deras livslängd, vilket kan leda till ytterligare blodbrist.


Frågorna om njursjukdom, nervsjukdom och annan kronisk sjukdom syftar också till att undersöka om det finns ökad bakomliggande risk, som skulle kunna göra det olämpligt att utsätta sig för ytterligare risk i form av blyexponering.


I hälsodeklarationen får deltagaren också svara på frågor om kost- och tobaksvanor.

Bruk av tobak understryker vikten av god handhygien, eftersom det ger en risk att man får i sig blyhaltigt damm när man håller i cigaretten eller prillan, som man sedan för in i munnen.


Här kan det vara bra att påminna om att:

I arbetsmiljön kan blydamm på händer och arbetskläder komma i kontakt med mat, snus, kosmetika med mera och bidra till ytterligare exponering. Det är därför mycket viktigt att: 

  • blyinnehållande damm inte sprids i, eller utanför, arbetslokalerna 
  • personlig skyddsutrustning, som kan innehålla blyinnehållande damm, inte bärs utanför arbetslokalerna 
  • mat, dryck, ny ”prilla” med mera inte hanteras i arbetslokalerna. 


I hälsodeklarationen svarar man också på om man tar några läkemedel och det finns utrymme för kommentarer, som syns i sammanfattningen om man givit några:


Mätningar och undersökningsresultat

De mätningar som ska göras vid medicinska kontroller avseende bly är enligt föreskriften:

  • kontroll av blodtryck (överrisk för njurskada?)
  • kontroll av förekomst av protein i urin
  • kontroll av resultat av genomförda biologiska exponeringskontroller

Utöver detta kan det också vara bra med:

  • kontroll av njurskademarkörer (befintlig njursvikt?)
  • kontroll av blod- och järnvärde

Resultaten matas in i Plustoo PC


BLODTRYCK


I sammanfattningen i Plustoo.com kommer detta synas under mätvärden, grön- eller rödmarkerat.


RESULTAT AV BLOD- OCH URINPROV

Resultat av venös provtagning, urinprov och biologiska exponeringskontroller kan fyllas i Plustoo PC under fliken ”Provtagning”, om man scrollar ner till ”Venösa prover” respektive ”Urinprov”.


I sammanfattningen syns detta sedan som visas nedan:

Tjänstbarhet och utlåtande

Välj först huruvida du bedömer att ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas, eller ej.



När du väljer Tjänstbarhetsintyg utfärdas fyller du i fr om-datum, vilket enligt rekommendation från arbetsmiljöverket kan ”framåt dateras” upp till två månader, för att minska överlapp, så intyget kan börja gälla från och med dagen efter att tidigare tjänstbarhetsintyg löper ut.


Om du väljer Tjänstbarhetsintyg utfärdas inte kommer du istället skickas vidare till ett Utlåtande, som du kan använda för att ändå ge återkoppling till deltagaren och arbetsgivaren om att man deltagit i den medicinska kontrollen och eventuellt också vilka skäl som ligger till grund för det.

Utifrån fr o m-datumet räknar sedan programvaran automatiskt ut t om-datumen, förutsatt att du vill följa det intervall som anges av föreskriften. Nästa medicinska kontroll föreslås ske senast sätts automatiskt till 1 månad före utgångsdatumet, men kan justeras.



Här kan du skriva kommentarer, som då kan läsas av såväl deltagaren som arbetsgivaren, varför det är lämpligt att inhämta särskilt samtycke för detta.

En bild som visar text

Automatiskt genererad beskrivning

För att signera klickar du sedan på ”Signera intyg digitalt”

 

Intervall för medicinska kontroller

För bly gäller följande intervall