Bly - Beskrivning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

• Syfte
• Bakgrund 
  • Förekomst
  • Hälsoeffekter och biologiska exponeringskontroller
  • Biologiska exponeringskontroller
• Vägledning för företagshälsan
  • Arbetsmiljöer där bly kan förekomma
  • Bly tas upp i kroppen via
  • Besvär som kan uppstå
  • Att särskilt tänka på vid läkarundersökningen
  • Exempel på när tjänstbarhetsintyg inte ska utfärdas
  • Tjänstbarhetsintyget kan inte dras in vid för höga blyhalter i blodet
  • Biologiska exponeringskontroller för bly
• Sammanställning av föreskrift och vägledning
• Källor och referenser

Syfte

Syftet med föreskriften Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2019:3 är enligt 1§ att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom medicinska kontroller som

1. visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
2. ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på expone­ring, och
3. ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen.

Som stöd för företagshälsan att utföra en medicinsk kontroll som lever upp till syftet innehåller HPI:s tjänst en hälsodeklaration (för att undersöka deltagarens bild av sitt hälsotillstånd, aktuella besvär och sin arbetsmiljö), stöd för den kliniska undersökningen samt automatgenererade och redigerbara råd till deltagare och arbetsgivare.

Bakgrund 

Förekomst

Enligt Arbetsmiljöverkets siffror är i storleksordningen totalt 500 personer sysselsatta med bly i Sverige, vid totalt omkring 100 olika företag. Av dessa sysslar de största företagen med utvinning av malm och framställning av metaller. Även några glasbruk med många anställda berörs. Dessa företag sysselsätter största delen av de blyexponerade arbetstagarna.  Den största användningen av bly i samhället är i batterier och vid tillverkning och återvinning av batterier finns risk för exponering över gränsvärden. Smältverk, gjuterier och bilverkstäder är andra exempel på arbetsmiljöer där bly kan förekomma. Också vid skrotning, återvinning och annan behandling av blymålad plåt kan blyexponering ske.

Bly finns naturligt i berggrunden och sprids också i miljön från industrier, till exempel vid metallframställning och produktion av el och värme. Att bly finns i miljön beror också på att bilbensin tidigare innehöll bly. Livsmedel som kan använda mycket bly är skaldjur och vilt (skjutet med blyammunition). Bly kan också frigöras från glasyrer i utländskt keramiskt hantverk och vid tillagning eller förvaring av mat i gamla/antika metallkärl. Om man bor i ett område där jorden och berggrunden är mineralrik kan det finnas risk för höga halter bly och andra tungmetaller i dricksvattnet. Den som har en egen brunn ansvarar själv för vattenkvaliteten och för att hålla brunnen i bra skick. Kalebasskrita som ibland används av gravida mot illamående kan innehålla mycket höga blyhalter.

Man har arbetat länge med att begränsa förekomsten av bly såväl i den allmänna miljön, som i arbetsmiljön och halten bly i blod hos befolkningen har successivt minskat. Normalvärden är idag 0,2 µmol/l hos män och 0,15 µmol/l hos kvinnor.

Hälsoeffekter och biologiska exponeringskontroller

I arbetsmiljön exponeras man oftast genom inandning av blyhaltigt damm. Hur mycket bly som tas upp av lungorna beror på hur stora blypartiklarna är. Blydammet kan också lägga sig på händer och arbetskläder och på så sätt komma i kontakt med mat och snus och sedan tas upp av mag-, tarmsystemet. Järnbrist ökar upptaget av bly.

Försämrad fostertillväxt och effekter på centrala nervsystemet hos barn har i olika studier rapporterats i grupper med genomsnittliga blodblyvärden (gravida kvinnor/foster/barn) i området 0,1–0,5 μmol/l och det är därför viktigt att hålla kvinnor i barnafödande ålder under noga uppsikt. Helst ska inga fertila kvinnor utsättas för exponering för bly, så att halten i blod överstiger normalvärdet (”bakgrundsexponeringen”) i svensk kvinnlig allmänbefolkning.

Påverkan på blodtryck har i stora studier setts vid blodblynivåer på 0,4 μmol/l. Effekter på njurarna, nervsystemet och det endokrina systemet samt DNA-skada har rapporterats hos yrkesmässigt exponerade vid gruppmedelvärden för blodbly på 1,5 μmol/l. Påverkan på hemoglobinkoncentration, immunsystem och spermiekvalitet har rapporterats i grupper med genomsnittliga blodblyvärden omkring 2 μmol/l.

Biologiska exponeringskontroller

Att mäta blodblyhalten hos medarbetarna är ett sätt att kontrollera att exponeringen inte är för hög i arbetsmiljön. Om värdena stiger är det ett tydligt tecken till arbetsgivaren att något måste göras för att begränsa exponeringen. Se grafiken nedan för vilka nivåer som gäller olika grupper.

Sammanställningarna av resultatet av provtagningarna ska inte längre sändas in till Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket kan ta del av sammanställningarna vid inspektioner.

Vägledning för företagshälsan

 Arbetsmiljöer där bly kan förekomma är:

• Metallgjuterier
• smältverk 
• batteritillverkning 
• skrothantering 
• målning med blyhaltiga färger 
• svetsning/skärning i metall som målats med blyhaltig färg 
• tillverkning av emalj, mässings-/tenn-/bronsvaror, vissa plaster, glas/ keramik, ammunition. 

Kvinnliga arbetstagare, som är yngre än 50 år, ska informeras om att blyexponering under en graviditet kan innebära risk för skador på fostret. 

Bly tas upp i kroppen via

Luftvägarna. Inandning av damm, som innehåller bly, är den vanligaste exponeringsvägen i arbetsmiljön. Mängden bly som tas upp via lungorna beror på partikelstorleken. Upp till 50 % av fina partiklar kan gå över till blodet. 

Mage och tarm. Bly kan även finnas i glaserade/emaljerade kärl. I viltkött kan blyinnehållande hagel finnas. Upp till 10–15 % av det bly man får in via munnen kan tas upp i mage och tarm. Järnbrist ökar upptaget av bly. 

I arbetsmiljön kan blydamm på händer och arbetskläder komma i kontakt med mat, snus, kosmetika med mera och bidra till ytterligare exponering. Det är därför mycket viktigt att 

• blyinnehållande damm inte sprids i, eller utanför, arbetslokalerna 
• personlig skyddsutrustning, som kan innehålla blyinnehållande damm, inte bärs utanför arbetslokalerna 
• mat, dryck, ny ”prilla” med mera inte hanteras i arbetslokalerna. 

Besvär som kan uppstå

Bly binds i de röda blodkropparna och förkortar deras livslängd, vilket kan leda till blodbrist (anemi). Bly förs med blodet till kroppens olika organ och kan nå foster via moderkakan. Bly kan även utsöndras i bröstmjölk. 

Bly kan påverka hjärnan. Ju yngre en person är, desto större är risken för påverkan på minne, reaktionstid, uppfattningsförmåga, sinnesstämning, balans med mera. Foster och spädbarn är särskilt känsliga. 

Bly kan påverka nerver i armar och ben och ge domningar, stickningar, känselbortfall med mera. Nerverna i matsmältningskanalen kan också påverkas och ge förstoppning och buksmärtor. 

Bly kan skada njurarnas funktion, vilket i sin tur kan leda till högt blodtryck. 

Bly inlagras tämligen enkelt i skelettet. 

Bly försvinner från kroppen via urin och avföring. Halveringstiden för bly, som är bundet i de röda blodkropparna, är ca en månad. 

Halveringstiden för det bly som hunnit inlagras i skelettet, är mellan 5–50 år.

Frisättningen av bly från skelettet ökar under perioder med ökad benomsättning, vilket i sin tur ökar blyhalten i blodet. Ökad benomsättning sker bland annat i samband med graviditet eller amning.

Att särskilt tänka på vid läkarundersökningen

Om arbetstagaren har någon diagnos, som innebär störning i själva blodbildningen, exempelvis porfyrisjukdom, kan det vara svårt att utreda eventuell blypåverkan hos arbetstagaren.

Exempel på när tjänstbarhetsintyg inte ska utfärdas

Tjänstbarhetsintyg för arbete som innebär exponering för bly enligt 44 § ska inte utfärdas för arbetstagare

som har en diagnos (enligt ICD-10) eller hälsotillstånd, som innebär en ökad risk för ohälsa eller skada vid blyexponering 

vars senaste biologiska exponeringskontroll visar att blyhalten i blod överstiger det gränsvärde som innebär arbetsförbud

som är gravida eller som ammar.

Tjänstbarhetsintyget kan inte dras in vid för höga blyhalter i blodet

Även om en arbetstagare får arbetsförbud på grund av att blyhalten i blodet är för hög, påverkas inte ett giltigt tjänstbarhetsintyg.

Om en biologisk exponeringskontroll visar att blyhalten i blodet överstiger gränsvärdet för arbetsförbud, ska arbetstagaren

1. inte arbeta med bly och
2. genomgå en läkarundersökning för att ta reda på om, och i så fall vilka, besvär som uppstått till följd av den förhöjda blyhalten i blodet och
3. vänta med att arbeta med bly tills blyhalten i blodet har sjunkit till en nivå under gränsvärdet.

Arbetstagaren har alltså kvar sitt tjänstbarhetsintyg. De höga blyhalterna i blodet, och arbetsförbudet, ska dock tas med i bedömningen när det är dags att förnya tjänstbarhetsintyget.

I bilaga 7 framgår vad som ska ingå i den medicinska kontrollen.

Biologiska exponeringskontroller för bly, 47–48 §§

Det finns inga direkta samband mellan blyhalten i arbetsmiljön och blyhalten i blodet hos arbetstagare

Olika personer har olika förmåga att ta upp bly i kroppen. Varje arbetstagare, som exponeras för bly, måste därför kontrolleras genom blodprov. 

Det är individuellt hur en människa påverkas av bly. Om ohälsa uppstår, måste läkaren göra en individuell bedömning, om bly kan vara orsaken till arbetstagarens ohälsa

Sammanställning av föreskrift och vägledning

Föreskrifter om anordnandet av medicinska kontroller ur AFS 2019:3

Föreskrifter om återkoppling från medicinska kontroller 

Medicinska kontroller vid arbete med bly 

44 § Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller syssel­sätts i arbete som innebär exponering för bly i någon form. 

Detta gäller dock inte 

1. arbete med material som har en blyhalt av högst 1 viktprocent, 
2. arbete som utförs under högst 10 timmar per vecka, där den totala tiden uppgår till maximalt 50 timmar under ett kalenderår, 
3. manuellt mjuklödningsarbete med lödtenn och elektrisk lödkolv om det finns effektiv processventilation. 

Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att expo­neringen för bly är försumbar, och att personlig skyddsutrustning därför inte behövs. 

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt. 

45 § Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 44 § ska anordnas och genomföras 

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 
2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om detta anges i tjänstbarhetsintyget. 

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 44 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet. 

46 § När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 44 §, ska arbetsgivaren följa 10 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänst­barhetsintyg 

1. genomförs enligt bilaga 7 punkterna 2-5, 
2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 44 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och 
3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 7 punkt 1. 

Biologiska exponeringskontroller vid arbete med bly 

47 § Biologiska exponeringskontroller av bly i blod ska anordnas och genomföras för arbetstagare som omfattas av 44 § 

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 
2. återkommande med 3 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats. 

 Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 2 veckor. Om exponeringen avbryts under mer än 2 veckor får kontrollen skjutas upp motsvarande tid. 

Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplat­sen. 

48 § När en biologisk exponeringskontroll ska anordnas enligt 47 §, ska arbetsgivaren följa 11 § och se till att den biologiska exponeringskontrollen genomförs 

1. enligt bilaga 7 punkt 6, och 

2. för var och en av de arbetstagare som omfattas av 44 § och som tackat ja till att delta i exponeringskontrollen. 

Blyhalten i blod för kvinnor under 50 år 

49 § Om blyhalten i blodet är högre än 0,5 μmol/L (mikromol per liter) hos en kvinna under 50 år får hon inte sysselsättas i arbete där exponering för bly förekommer på det sätt som anges i 44 §. 

Detta gäller tills 

1. hon har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 7 punkt 2, dock utan en bedömning för tjänstbarhetsintyg, och 
2. en biologisk exponeringskontroll har visat att blyhalten i blodet har sjun­kit under 0,5 μmol/L. 

Blyhalten i blod för kvinnor som har fyllt 50 år och män 

50 § Om blyhalten i blodet är högre än 1,5 μmol/L (mikromol per liter) hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, får dessa inte sysselsättas i arbete där exponering för bly förekommer på det sätt som anges i 44 §. 

Detta gäller tills 

1. arbetstagaren har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 7 punkt 2, dock utan en bedömning för tjänstbarhetsintyg, och 
2. en biologisk exponeringskontroll visar att blyhalten i blodet är under 1,3 μmol/L. 

51 § Om blyhalten i blodet är högre än 1,0 μmol/L (mikromol per liter) hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, ska arbetsgivaren utreda om detta beror på exponering i arbetet, och i så fall vidta de åtgärder som enligt Arbets­miljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker krävs för att minska exponeringen. 

52 § Om blyhalten i blodet är lägre än 0,8 μmol/L (mikromol per liter) vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, ska arbetsgivaren fortsättningsvis anordna exponeringskontroller för dessa arbetstagare med högst 6 månaders mellanrum, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad blyexpo­nering. 

53 § Om blyhalten i blodet är lägre än 0,4 μmol/L (mikromol per liter) vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, anses dessa inte längre vara exponera­de för bly på det sätt som anges i 44 §. Arbetsgivaren behöver då inte anordna fler biologiska exponeringskontroller för dessa arbetstagare, så länge som ar­betet sker med oförändrad eller minskad blyexponering.

Ur AFS 2019:3 bilaga 7 om vad läkarundersökningen ska innehålla

2. Vid läkarundersökningen ska 

1. uppgifter inhämtas om
   a) tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,
   b) tidigare och nuvarande exponering för bly i arbetet och under fritid,
   c) tidigare och nuvarande sjukdomar, med särskild inriktning på
   i. blodsjukdom,
   ii. neurologisk sjukdom, och
   iii. njursjukdom, och
   d) läkemedelsanvändning och tobaksbruk, 
2. neurologiskt status utföras, om neurologiska besvär finns, 
3. blodtrycket bestämmas, 
4. kvalitativ bestämning utföras av protein i urin,
5. i övrigt ingå vad som kan behövas för att bedöma om arbetstagaren löper risk för ohälsa i samband med arbete med bly, och 
6. en bedömning göras avseende sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetssituation. 

3. I samband med läkarundersökningen ska läkaren informera kvinnliga ar­betstagare under 50 års ålder om att blyexponering vid en eventuell graviditet kan innebära risk för skador på fostret. 

4. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen enligt punkt 2, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.
I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 15 § finnas. 

Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 3 år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta. 

5. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen enligt punkt 2, visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid arbete som innebär expo­nering för bly enligt 44 §. 

Biologisk exponeringskontroll vid blyarbete 

6. En biologisk exponeringskontroll ska ske genom analys av blyhalten i blod. Analysen ska utföras av laboratorium som har lämplig analysmetod och som kan uppvisa tillförlitlighet i sina analysresultat för bly i blod. Blyhalten i blod ska anges i enheten μmol/L (mikromol per liter).

Källor och referenser

Arbetsmiljöverkets föreskrift Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3) samt vägledning till dem som utför medicinska kontroller. 2018.

Faktablad om Isocyanater i arbetet.