INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Syfte

Syftet med föreskriften Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2019:3 är enligt  att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom medicinska kontroller som

  1. visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
  2. ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på expone­ring, och
  3. ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen.


Som stöd för företagshälsan att utföra en medicinsk kontroll som lever upp till syftet innehåller HPI:s tjänst en hälsodeklaration (för att undersöka deltagarens bild av sitt hälsotillstånd, aktuella besvär och sin arbetsmiljö), stöd för den kliniska undersökningen samt automatgenererade och redigerbara råd till deltagare och arbetsgivare.

 

Bakgrund

Natt- och skiftarbete innebär en ökad stress för kroppen, som är anpassad för vakenhet under dagen och sömn under natten. Beräkningar från Arbetsmiljöverket visar att mer än 700 dödsfall per år kan relateras till skiftarbete. I Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning om arbetsrelaterad dödlighet konstateras att långa arbetsveckor och nattarbete innebär ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom och stroke. Flera studier har indikerat att kvinnor som arbetar natt har en ökad risk för bröstcancer, och International Agency for Research on Cancer (IARC) klassificerade 2010 skiftarbete som stör dygnsrytmen som en trolig orsak till bröstcancer. Det finns också kunskapsöversikter som ifrågasatt sambandet mellan nattarbete och bröstcancer, så man får säga att läget är lite oklart.


Ur Arbetsmiljöverkets vägledning om medicinska kontroller:

Människans naturliga dygnsrytm styrs av ljuset, och innebär aktivitet under dagen, och sömn under natten. Olika personer behöver olika mycket sömn. Sömnbehovet varierar mellan 6–9 timmars sömn per dygn.

Enstaka dygn med kortare sömn, har marginell inverkan på vakenhet och prestation. Längre episoder med förskjuten dygnsrytm, exempelvis vid långvarigt nattarbete, kan orsaka sömnstörningar och bidra till ohälsa som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, mag-tarmbesvär och diabetes typ 2. Risken stiger med ökande ålder. Det finns studier som pekar på att det också finns en ökad risk för vissa cancerformer

Trötthet, och risken för olyckor är normalt som störst mellan klockan 03–05.

Om en arbetstagare har – eller upplever – ohälsa, som kan bero på nattarbete, behöver arbetsgivaren få återkoppling om att nattarbete kan utgöra en risk för arbetstagaren.
 

Bra information finns också i Stressforskningsinstitutets temablad om sömn, säkerhet och hälsa. Där framgår vikten av att väga in hela situationen i bilden. Skiftarbetare som är utsatta för dålig arbetsmiljö verkar exempelvis ha en större risk för hjärt- och kärlsjukdom än skiftarbetare som har en bra arbetsmiljö. En osund livsstil där individen äter onyttigt och oregelbundet, har låg fysisk aktivitet eller röker kan förstärka de negativa effekterna av skiftarbete.

I SBU:s rapport ”Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar” (2013) framhålls också vikten av att skapa sig en helhetsbild av deltagarens arbetssituation och fritid. Det finns också en bra figur över hur många aspekter begreppet ”arbetstid” innefattar.

 

”Arbete under kväll, natt och tidig morgon stör dygnsrytmen och påverkar kroppens biologiska klocka. Sådant arbete kan också påverka det sociala livet, eftersom det blir svårare att hitta tid för familj, vänner och fritidsaktiviteter. En person som arbetar på tider då kroppen är inställd på att sova måste ställa om sin biologiska rytm. Kroppen anpassar sig endast marginellt till ändrade vakentider, även för den som ständigt arbetar på natten. För skiftarbete tillkommer aspekten om hur arbetspassen är relaterade till varandra i skiftschemat. Vid arbete i flera skift är rotationsordningen av betydelse. Det är skillnad på att rotera ”med klockan”, så att morgonskift följs av eftermiddagsskift som följs av nattskift, jämfört med omvända eller blandade rotationsordningar. Även tiden mellan arbetspassen kan ha betydelse, liksom antalet arbetsdagar i följd, hur de lediga dagarna infaller samt arbetspassens längd. Fria arbetstider, gränslösa arbetstider och flextid ger de anställda större möjlighet till inflytande över sin tid. Denna frihet kan dock leda till att arbete och fritid flyter ihop och det kan vara svårt att koppla bort tankar på arbetet. Å andra sidan kan flexibla arbetstider ge möjlighet till paus när den anställde känner behov av det, vilket kan underlätta återhämtning och vila.”


Andra exponeringar i arbetsmiljön att ta hänsyn till:

SBU:s rapportserie om arbetsmiljöfaktorers samband med ohälsa har visat

 Samband mellan hjärtkärlsjukdom och

Organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer:

  • Små möjligheter att påverka (låg kontroll t ex), särskilt i kombination med alltför höga krav
  • Obalans mellan ansträngning och belöning,
  • Svagt stöd i arbetet
  • Orättvis behandling
  • Liten möjlighet till utveckling i arbetet
  • Osäker anställning
  • Skiftarbete
  • Långa arbetsveckor
  • Buller
  • Joniserande strålning (stroke)

 

Kemikalier/kemiska processer: 

  • Kvartsdamm
  • Motoravgaser
  • Svetsning
  • Arsenik
  • Bens(a)pyren
  • Bly
  • Dynamit
  • Koldisulfid
  • Kolmonoxid
  • Skärvätskor
  • Tobaksrök
  • Asbest
  • Fenoxisyror
  • Aluminiumframställning
  • Pappersproduktion genom sulfatmetoden

 

Samband mellan sömnbesvär och…

  • Höga krav
  • Psykiskt ansträngande arbete
  • Utsättas för mobbning på arbetsplatsen
  • Obalans mellan ansträngning och belöning,
  • Skiftarbete


 

Målgrupp

Nattarbete förekommer i många branscher. Bilden nedan visar när medicinska kontroller för nattarbete ska anordnas.



Undersökningen ska erbjudas innan nattarbete påbörjas. Periodisk undersökning ska upp till 50 års ålder erbjudas med sex års intervall och när arbetstagaren fyllt 50 år med tre års intervall.


Kliniska tips

Nattundersökningen brukar vara ett bra tillfälle att lyfta hur man ser på framtida arbetsförmåga i skiftarbete. Många försöker ”bita ihop” i det längsta, men kanske att man tvärtom i tid bör fundera hur man vill ha det om tio år. Riskerna för att skiftarbete ska leda till ohälsa ökar också med ålder och antal år i skiftarbete.